Lagrådet riktar exceptionellt skarpt kritik mot regeringens förslag i sina yttranden över två lagrådsremisser den 7 december.
Det ena yttrandet gäller regeringens förslag om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet. Enligt förslaget skulle regeringen få befogenhet att införa krav på identitetskontroller vid resor med allmänna färdmedel till Sverige och att stänga vägar och andra leder för motortrafik som förbinder Sverige med ett annat land.
Lagrådet avstyrker lagförslaget i ovanligt kraftiga ordalag. I yttrandet skriver Lagrådet att det finner att det remitterade lagförslaget bygger på ett otillfredsställande beredningsunderlag, och att detta är synnerligen allvarligt eftersom saken gäller ett förslag till undantagstillståndsliknande lagstiftning. En så ingripande lagstiftning bör införas först efter en ordentlig utredning med beaktande av grundläggande rättsstatsprinciper, skriver Lagrådet.
Lagrådet förklarar i yttrandet att grundlagen, i regeringsformen 7 kap. 2 § föreskriver att upplysningar och yttranden ska inhämtas från berörda myndigheter och kommuner samt sammanslutningar och enskilda vid beredningen av regeringsärenden, och att remisstiden ska vara rimlig så att remissinstanserna kan ges en reell möjlighet att sätta sig in i förslaget, överväga det och avfatta ett remissvar.
Men Lagrådet konstaterar att lagförslaget har tagits fram i största hast, och att bara ett fåtal myndigheter och organisationer, och då på den extremt korta remisstiden två dagar, har fått möjlighet att lämna ett muntligt remissyttrande – genom telefonsamtal med anonyma tjänstemän i departementet. En så kort remisstid som två dagar gör det omöjligt att fullständigt analysera förslagen och dess konsekvenser, skriver Lagrådet, och fortsätter: ”Ett remissförfarande genom telefonsamtal mellan myndigheter och Regeringskansliet inger också betänkligheter.”
Lagrådet skriver också om lagförslaget: ”Det är för Lagrådet tydligt att den nu föreslagna tillfälliga lagstiftningen inte kommer att visa sig ändamålsenlig för att möta redan dagens utmaningar, om man samtidigt vill värna asylrätten. Saken är så viktig att den förtjänar en grundlig analys såsom 7 kap. 2 § regeringsformen förutsätter.”
I övrigt anför Lagrådet bland annat att det anser att förslaget ger regeringen alldeles för vidsträckt befogenhet.
Också Justitiekanslern är kritisk mot förslaget i sitt remissyttrande. JK menar att det är tveksamt om en sådan begränsning sådan begränsning av möjligheten att söka asyl i Sverige, som skulle bli en konsekvens av den föreslagna regleringen, är förenlig med Sveriges internationella åtaganden. JK skriver också att det framstår det som tveksamt ur ett barnrättsperspektiv att de framlagda förslagen om identitetskontroller inte gör någon skillnad mellan vuxna och ensamkommande barn. JK skriver att det skulle behövas en mer ingående analys av hur begränsningen av ensamkommande barns möjlighet att söka asyl som skulle bli en följd av förslaget förhåller sig till bland annat FN:s barnkonvention.
Enligt JK:s bedömning är frågan om hur förslagen förhåller sig till regeringsformens reglering om rörelsefrihet för svenska medborgare inte tillräckligt utredd. "det kan ifrågasättas om förslagen i alla delar uppfyller de krav som följer av 2 kap. 7, 8 och 20 §§ i den nämnda grundlagen”, skriver JK.
Advokatsamfundets ordförande Bengt Ivarsson skrev om lagförslaget på Twitter: ”Om regeringen driver igenom detta trots kritiken har vi en rättsstat i förfall. Och en regering i panik.”
Den 8 december meddelade regeringen att den avser att inte lägga fram förslaget om att stänga vägar och andra trafikförbindelser. Men regeringen står fast vid förslaget om identitetskontroller på allmänna färdmedel, som Lagrådet också kritiserade skarpt.
Det andra yttrandet från Lagrådet gäller regeringens förslag om att kriminalisera resor i terrorismsyfte. Lagrådet noterar att det kan ifrågasättas om förslagen är förenliga med den försiktighet som bör gälla vid kriminalisering. Men mot bakgrund av att förslagen bygger på en resolution av FN:s säkerhetsråd och en rekommendationen från den mellanstatliga organisationen Financial Action Task Force finner Lagrådet inte skäl att motsätta sig förslagen.
Lagrådet noterar i sitt yttrande att förslaget om att kriminalisera bland annat insamling av pengar till personer eller organisationer som begår allvarlig brottslighet innebär därför en långtgående kriminalisering som i praktiken träffar en mängd vardagliga handlingar, även handlingar som kan anses motiverade av humanitära skäl, och nämnder som exempel att bestämmelsen kan komma att omfatta pengar som invandrare i Sverige skickar till fattiga släktingar i det forna hemlandet.
Bengt Ivarsson noterade att Lagrådets kritik mot förslaget om terrorismresor till mycket stor del överensstämmer med den kritik som Advokatsamfundet tidigare har framfört.
”Förslaget innebär en synnerligen omfattande kriminalisering av transaktioner som, normalt sett, betraktas som helt naturliga och till och med vällovliga. Det handlar om allt från gåvor mellan anhöriga till bidrag till humanitära projekt”, skrev Advokatsamfundet i sitt remissyttrande den 22 september.
Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Ett särskilt straffansvar för resor i terrorismsyfte