Äldre personer är starkt överrepresenterade bland dagens nämndemän. Var tredje nämndeman har dessutom haft sitt uppdrag i minst åtta år. Av dem är 80 procent 60 år eller äldre.

Nämndemannautredningen lämnade 2013 ett förslag om att införa en fri kvot. Enligt förslaget ska alla svenska medborgare över 18 år kunna ansöka om eller nominera någon annan till uppdrag som nämndeman. Syftet med förslaget är bland annat att åstadkomma en mer allsidig sammansättning av nämndemannakåren, särskilt vad gäller nämndemännens ålder.

I februari 2014 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att utreda förslaget om fri kvot. Myndigheten kommer i sin analys fram till att andra åtgärder än en fri kvot krävs för att föryngra nämndemannakåren.  Av rapporten framgår att en föryngring kan åstadkommas genom en höjning av nämndemännens arvoden och genom en begränsning av antalet tillåtna sammanhängande mandatperioder.

Enligt nämndemannaförslaget ska kommuner och landsting ansvara för lämplighetsbedömningar av sökande och nominerade. Statskontoret ifrågasätter om det är lämpligt och bedömer att det kan leda till att fler olämpliga personer utses till nämndemän. De kandidater som i dag nomineras av partierna är ofta kända genom att de har haft olika politiska uppdrag. Statskontoret konstaterar att den personkännedom som den nuvarande rekryteringen bygger på är svår att ersätta.

Nämndemannautredningens förslag innebär att ett redan ifrågasatt rekryteringssystem kompletteras med ytterligare ett oprövat förfarande. Statskontoret föreslår därför att regeringen, om den avser inför en fri kvot, först startar en försöksverksamhet i mindre skala i förslagsvis tre domkretsar under en mandatperiod. Statskontoret föreslår vidare att rekryteringsförfarandet stärks med till exempel personliga intervjuer för att minska risken för att olämpliga nämndemän utses.

 

 

Läs hela rapporten: