Ansvaret för att genomföra en medicinsk ålderbedömning i asylmål flyttas över från Migrationsverket till den asylsökande själv. Det är innebörden av en ny rättslig kommentar från Migrationsverket. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg anser att advokater inte ska medverka till åldersbedömningar.
Migrationsverket har gjort en rättslig kommentar om bedömning av ålder i asylärenden (SR 35/2015). Den nya kommentaren upphäver Migrationsverkets tidigare rättsliga ställningstagande om åldersbedömning (RCI 13/2014).
Den nya rättsliga kommentaren bygger en princip som Migrationsöverdomstolen fastställde i en dom den 11 februari 2014 (MIG 2014:1). I domen slår Migrationsöverdomstolen fast att det inte finns någon skyldighet för Migrationsverket att erbjuda en läkarundersökning, endast en skyldighet att informera om möjligheten att genomgå en sådan.
I Migrationsverkets nya rättsliga kommentar om bedömning av ålder i asylärenden gör Migrationsverket klart att verket i normalfallet anser sig ha uppfyllt sin utredningsskyldighet genom att informera den sökande om möjligheten att genomgå en läkarundersökning, hålla en muntlig utredning samt genom att till exempel hämta in ett yttrande från socialtjänsten i enlighet med 17 kap. 1 § utlänningslagen.
Det innebär att Migrationsverket kan fatta beslut som gäller den asylsökandes ålder baserat på det material som finns i ärendet, oavsett om en medicinsk åldersbedömning ingår i materialet eller inte.
Migrationsverket skriver på sin webbplats att det arbetssätt för medicinska åldersbedömningar som verket har tillämpat under några år, och som baserades på rekommendationer från Socialstyrelsen med syfte att skapa ett rättssäkert och transparent system för att få fram bevisning för den asylsökandes ålder, har inneburit att Migrationsverkets ambitionsnivå vad gäller medicinska åldersbedömningar har sträckt sig högre än vad som har krävts rättsligt.
Migrationsverket konstaterar att de medicinska åldersbedömningar som läkarna har lämnat till verket har haft ett lågt bevisvärde.
Den nya inställningen till utredningsansvaret från Migrationsverket aktualiserar frågan hur advokater och andra som har förordnats till offentligt biträde i migrationsärenden ska agera.
Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg säger i en kommentar att Migrationsverkets ändrade inställning till initiativet till medicinska åldersbedömningar är en fråga för Advokatsamfundets styrelse, som överväger att göra ett vägledande uttalande i frågan vid sitt sammanträde i oktober.
– Min uppfattning är att advokater inte ska medverka till åldersbedömningar, säger Anne Ramberg.
Anne Ramberg hänvisar bland annat till de skäl som Migrationsverket självt har anfört i sina kommentarer till det ändrade arbetssättet, där verket skriver att åldersbedömningar saknar större bevisvärde.
Migrationsverkets rättsliga kommentar om bedömning av ålder i asylärenden (SR 35/2015)
Obs! I tidigare version av denna text förekom ordet ”inte” felaktigt två gånger i första stycket. Anne Ramberg anser alltså att advokater inte ska medverka till åldersbedömningar.
Advokatsamfundets styrelse gjorde ett vägledande uttalande om utredningsskyldighet vid biträde i asylärenden den 9 december 2004, med anledning av ett nytt arbetssätt vid Migrationsverkets asylenheter som innebar en förändrad och mer aktiv roll för det offentliga biträdet vid asylutredningar.
I det vägledande uttalandet från 2004 skrev styrelsen:
Utgångspunkten är att Migrationsverket enligt lag har en övergripande utredningsskyldighet i asylärenden. Denna utredningsskyldighet kan inte åläggas en advokat.
En advokat som förordnas som offentligt biträde i ett asylärende har som främsta plikt att, inom ramen för vad lag och god advokatsed bjuder, efter bästa förmåga tillvarata en klients intressen och bevaka dennes rätt i ärendet. Inom ramen för detta uppdrag åligger det advokaten att gentemot klienten iaktta trohet och lojalitet samt lyfta fram de omständigheter som talar för klientens sak. En advokat får inte, utan klientens samtycke, till Migrationsverket redovisa uppgifter som talar till klientens nackdel.
Vägledande uttalande om utredningsskyldighet vid biträde i asylärenden den 9 december 2004