Advokatsamfundet har genom en remiss den 18 december 2015 yttrat sig över promemorian ”Ändring av bestämmelserna om rätt till bistånd i lagen om mottagande av asylsökande med flera”.
Advokatsamfundet delar uppfattningen i promemorian att det är viktigt att personer som har fått lagakraftvunna utvisningsbeslut lämnar landet. Samtidigt är samfundet tveksamt till de föreslagna lagändringarna, och anser att frågan är bristfälligt utredd samt konsekvenserna av ändringsförslagen inte tillräckligt analyserade.
För utlänningar som har ett beslut om tidsfrist för frivillig utresa ska rätten till bistånd upphöra när tidsfristen löper ut, enligt promemorian. Undantag från huvudregeln ska endast kunna göras om det är uppenbart oskäligt att låta rätten till bistånd upphöra. Advokatsamfundet anser att undantaget är för snävt formulerat och hänvisar till att det är mer regel än undantag för flera ländergrupper att hemlandets myndigheter har långa handläggningstider för utfärdande av resehandlingar. ”Dessa handläggningstider är ofta längre än den tidsfrist för frivillig utresa, som anges i utvisningsbesluten. Detta är inte något som den asylsökande bör lastas för. Med den snäva formulering som finns i förslaget riskerar denna grupp att inte omfattas av det föreslagna undantaget”, skriver Advokatsamfundet i remissyttrandet.
I promemorians konsekvensanalys anges att förslaget om ändrade bestämmelser för rätt till bistånd innebär att fler som har fått lagakraftvunna utvisningsbeslut kommer att lämna Sverige frivilligt. Advokatsamfundet är tveksamt till slutsatsen och pekar på att det redan i dag är möjligt att sätta ner dagersättningen. ”Det finns dock ingenting som tyder på att en nedsatt dagersättning inneburit ytterligare incitament att lämna landet. Promemorians förslag riskerar att innebära att fler människor går under jorden, i stället för som i dag att myndigheterna vet var personerna bor någonstans”, skriver samfundet i remissyttrandet.
Förslagen i promemorian bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.