Den lag som infördes i Ryssland 2012, med utvidgad tillämpning 2017 och 2020, och som ger möjligheter för de ryska myndigheterna att klassificera organisationer, medier och personer som ”utländska agenter” strider mot artikel 11 i Europakonventionen om skydd för föreningsfriheten. Det finner Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i en dom den 14 juni. Med hjälp av lagen kan myndigheterna tvinga organisationer, till exempel människorättsorganisationer, eller medier att upphöra med sin verksamhet.
För att en organisation ska klassificeras som ”utländsk agent” kan det vara tillräckligt att den har tagit emot en banköverföring från utlandet.
Enligt domen är den ryska lagen om ”utländska agenter” inte nödvändig i ett demokratiskt samhälle.
I målet har 73 organisationer har anmält Ryssland till Europadomstolen. Bland dem finns flera av de äldsta människorättsorganisationerna i Ryssland. Sedan lagen trädde i kraft 2012 har de registrerats som ”utländska agenter” och underställts krav på sin verksamhet som skiljer sig från dem som ställs på andra organisationer. Flera av organisationerna har upplösts genom myndighetsbeslut eller tvingats upphöra med sin verksamhet.
Europadomstolen finner i sin dom att lagens klassificering av organisationer som engagerar sig i ”politisk aktivitet” och mottar ”utländsk finansiering” hade grundat sig på en alltför bred och utförutsebar tolkning av begreppen. Domstolen finner också att skapandet av den nya kategorin ”utländska agent”-organisationer, de betungande revisions- och rapporteringskraven på organisationerna samt de orimliga och nyckfullt utdömda bötesbeloppen som tillämpades hade inneburit att de åtgärder som hade vidtagits mot organisationerna enligt lagen inte var nödvändiga i ett demokratiskt samhälle.
Europadomstolens dom den 14 juni 2022, Ecodefence m.fl. mot Ryssland, ansökan nr 9988/13 m.fl.