I remissyttrandet över betänkandet Utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel (SOU 2022:19) avstyrker Sveriges advokatsamfund förslaget om att utvidga användningen av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig dataavläsning i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brott. Advokatsamfundet avstyrker också förslaget om att hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning ska kunna riktas mot den skäligen misstänkte i stället för mot en viss plats. Advokatsamfundet anser inte att förslagen står i proportion till den mycket stora inskränkningen av den personliga integriteten som de innebär.
Advokatsamfundet konstaterar att förslaget om att använda hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation i syfte att också utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott innebär att den sammanlagda personkretsen som kan bli föremål för hemliga tvångsmedel i det närmaste oöverskådlig.
Personkretsen innefattar i första hand den som skäligen misstänks ha begått gärningen och andra som skäligen kan misstänkas ha medverkat till gärningen. Därtill kommer alla som den skäligen misstänkte, eller den som har medverkat till gärningen, kan ha haft kontakt med eller kommer att kontakta.
”Även om man tänker sig en mera begränsad krets av individer, som man vill övervaka i syfte att utreda om någon kan misstänkas för brottet eller annars medverkat till det, så räcker det med att hänvisa till familjemedlemmar för att antalet individer som kan bli föremål för hemliga tvångsmedel blir betänkligt stort”, skriver Advokatsamfundet i remissyttrandet.
Enligt Advokatsamfundet innebär förslaget att helt frikoppla användningen av hemliga tvångsmedel från brottsmisstanken ett paradigmskifte inom straffprocessrätten, och förslaget kan inte anses uppfylla kraven på behov, nödvändighet och proportionalitet. Advokatsamfundet menar att konsekvenserna av förslaget är att tillämpningen av reglerna om hemliga tvångsmedel blir oförutsägbar och godtycklig när det gäller frågan om vilka individer åtgärden kan användas mot.
Advokatsamfundet framhåller att åtgärderna per definition tar sikte på personer som är att anse som oskyldiga och inte ens kan misstänkas för något brott. Åtgärderna medför avsevärda risker för att ett stort antal individer blir föremål för hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig dataavläsning. ,men senare visar sig inte ha något med brottet att göra. ”Eftersom dessa individer inte ens kan misstänkas för något brott, är det svårt att förstå varför de ska behöva tåla ett sådant integritetsintrång”, skriver Advokatsamfundet.
I fråga om förslaget om att hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning ska avse den skäligen misstänkte i stället för en viss plats, framhåller Advokatsamfundet att det är minst sagt tveksamt att domstolar, utan att frågan har prövats av högre instanser, likställer lagens krav på att viss plats för tvångsåtgärderna ska anges med exempelvis ”annan plats i Sverige”, eller låter platsen omfatta tre kommuner.
Enligt Advokatsamfundet åskådliggör det problemet med förslaget om att låta hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning avse en skäligen misstänkt i stället för en viss plats: Det går inte att förutsäga var åtgärden kommer att verkställas och därmed inte heller att bedöma om åtgärden är proportionerlig eller vilket intrång i den personliga integriteten som åtgärden medför.
Advokatsamfundet konstaterar att förslaget innebär att frågor kring verkställigheten av ett tvångsmedelbeslut flyttas över från domstolarna till de brottsutredande myndigheterna.
Utredningen föreslår att ett beslut om hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning avseende den skäligen misstänkte i stället för en viss plats ska förenas med villkor för att tillgodose intresset av att enskildas personliga integritet inte kränks i onödan. Advokatsamfundet noterar att det är svårt att se hur villkoren ska prövas och utformas, när det inte är känt var åtgärden ska verkställas.
Därför kan kravet på villkor för tillståndsbeslutet inte i tillräckligt hög grad garantera skyddet för den personliga integriteten vid så pass ingripande åtgärder som hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning när åtgärden inte avser en viss plats utan en viss person, enligt Advokatsamfundet. Eftersom det inte är möjligt att förutse hur åtgärden kommer att verkställas, saknas förutsättningarna för att bedöma vilka villkor som krävs för att skydda till exempel en tredje mans intressen.