Sveriges advokatsamfund har yttrat sig över Justitiedepartementets promemoria Skärpt återbetalningsskyldighet i brottmål.
Advokatsamfundet motsätter sig förslagen i promemorian. Advokatsamfundet anser att den föreslagna återbetalningsskyldigheten för rättegångskostnader får sådana effekter att det kan ifrågasättas om den verkligen kan anses vara förenlig med rätten till en rättvis rättegång och rätten till försvarare i brottmål.
I promemorian föreslås bland annat att den som har dömts för brott ska kunna bli återbetalningsskyldig för rättegångskostnader med ett belopp som är dubbelt så stort som vad han eller hon skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift. Promemorian föreslår också att möjligheten att sätta ned återbetalningsbeloppet ska begränsas genom ett krav på särskilda skäl.
Skälet till att Advokatsamfundet motsätter sig förslaget om fördubblade återbetalningsbelopp är att följderna av förslaget inte kan anses vara proportionerliga. Om återbetalningsskyldigheten fortsatt ska vara kopplad till rättshjälpsavgiften krävs att de nuvarande nivåerna i rättshjälpslagen anpassas till samhällsförändringarna genom att inkomstgränsen och nivåerna höjs. I annat fall blir konsekvenserna av förslagen oskäligt betungande för dömda med låg inkomst, skriver Advokatsamfundet i sitt remissyttrande.
Advokatsamfundet anser att möjligheterna till jämkning även fortsatt ska kunna ske genom en nyanserad bedömning. Proportionen mellan den utdömda påföljden och återbetalningsskyldigheten bör också vägas in, så att utfallet sammantaget framstår som en rimlig reaktion på brottet.
Advokatsamfundet konstaterar i yttrandet att förslaget om fördubblade återbetalningsbelopp får betydelse bara för personer med en månadsinkomst som understiger 22 000 kr före skatt, beroende på beräkningsreglerna i rättshjälpslagen. Samfundet anser att det är anmärkningsvärt att det saknas resonemang i promemorian om inkomstnivåerna i rättshjälpslagen och det faktum att nivåerna inte har justerats på mer än 20 år och därmed inte har anpassats efter samhällsförändringar som inkomstökningar, konsumentprisindex, eller inflation.
Enligt Advokatsamfundet skulle förslaget om fördubblade återbetalningsbelopp bli ett oskäligt betungande för den enskilde. Det skulle oundvikligen leda till att dömda med låga inkomster drabbas oproportionerligt hårt med ökad risk för skuldsättning. Samfundet nämner som exempel att en person med 11 000 kr i månadsinkomst skulle kunna bli skyldig att återbetala 40 procent av kostnaderna för sin offentliga försvarare, och framhåller att risken för betalningssvårigheter och skuldsättning är betydlig i sådana fall, särskilt med beaktande av förslaget om att möjligheterna till jämkning på grund av personliga och ekonomiska förhållanden ska begränsas.
I promemorian bedöms det inte finnas några betydande risker för en påtaglig ökad skuldsättning hos dömda personer. Enligt Advokatsamfundet saknas dock underlag för en sådan slutsats. Advokatsamfundet instämmer i det tidigare förslaget i betänkandet SOU 2014:86 om att inkomstgränsen för att få rättshjälp borde höjas från 260 000 kr till i vart fall 400 000 kr.
Advokatsamfundet noterar också att, i fall där påföljden stannar på böter eller villkorlig dom, återbetalningsskyldigheten i praktiken kan vara den mest ingripande följden av processen och att den kan uppfattas som ett straff i sig. Därför bör det ingå i prövningen huruvida påföljd, eventuellt skadestånd och återbetalningsskyldighet för försvararkostnader sammantaget framstår som en rimlig reaktion på brottet.
Sammantaget anser Advokatsamfundet att förslagen innebär stora risker för att tillämpningen kan komma att träffa dömda personer som saknar tillräckliga medel för att återbetala sina försvararkostnader, vilket är oförenligt med rätten till en rättvis rättegång och rätten till försvar enligt Europakonventionen.
Advokatsamfundets remissyttrande över promemorian Skärpt återbetalningsskyldighet i brottmål
Läs mer i nyhetsreportaget ”Skärpt återbetalningsskyldighet i brottmål väcker reaktioner” i Advokaten nr 2/2023