Utredningen, som letts av justitierådet och HD:s ordförande Anders Eka, lämnar en rad förslag som syftar till att göra det svårare att ändra grundlagen och att förstärka skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende.
Kommittén föreslår bland annat att det ska krävas 2/3 majoritet vid det andra beslutet om att anta en grundlagsändring. För att ändra en grundlag krävs i dag att riksdagen fattar två likadana beslut, det vill säga med enkel majoritet, och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten.
Kommittén vill också att det införs ett krav på att ett visst antal ledamöter ska delta i omröstningen om en grundlagsändring, samt att det ska bli obligatoriskt att höra Lagrådet över grundlagsförslag om grundläggande fri- och rättigheter.
För att långsiktigt stärka skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende föreslår kommittén bland annat att:
- En särskild bestämmelse om domstolarnas oberoende införs i regeringsformen.
- Den myndighet som ansvarar för den centrala domstolsadministrationen ges en mer självständig ställning i förhållande till regeringen än vad Domstolsverket har i dag. Myndigheten ska ha namnet Domstolsstyrelsen.
- Möjligheterna för regeringen att styra Domstolsstyrelsens verksamhet begränsas i olika avseenden, bland annat genom att myndigheten leds av en styrelse och att bestämmelser om domstolsadministrationen införs i grundlag och lag.
- Vid utnämning av ordinarie domare ska regeringen endast kunna utnämna någon som Domarnämnden har föreslagit för anställningen.
- Tillsyn över domstolar och domare ska inte längre kunna utövas av Justitiekanslern, som är en myndighet under regeringen. Endast Riksdagens ombudsmän (JO) och Riksrevisionen ska få utöva tillsyn över och granska domstolarnas rättskipande verksamhet.
Kommittén bedömer att föreslagna förändringar i regeringsformen bör kunna träda i kraft den 1 april 2027. Detsamma gäller i huvudsak i fråga om de föreslagna ändringarna i vanlig lag.