Advokatsamfundet arrangerade igår, den 21 mars, ett direktsänt panelsamtal om situationen i Ukraina ett drygt år efter det ryska anfallet. Seminariet sändes digitalt och var fritt för alla att följa via nätet.
Tyvärr drabbades direktsändningen av tekniska problem, vilka gjorde att det emellanåt var svårt att följa panelsamtalet. Advokatsamfundet beklagar detta.
Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander inledde seminariet för att sedan lämna över till journalisten Willy Silberstein. Han intervjuade först Ukrainas ambassadör Andrij Plachotnjuk, som var på plats i Advokatsamfundets hörsal. Willy Silberstein frågade ambassadören om hur situationen ser ut i Ukraina 13 månader efter invasionens start.
Fr. vänster: Willy Silberstein, Andrij Plachotnjuk, Mark Klamberg och Mia Edwall Insulander. Foto: Karin Flygare
– Ukrainarna står enade i försvaret av vårt land. Vi har ett starkt stöd från omvärlden och vi räknar med fortsatt stöd, sa Andrij Plachotnjuk, som också fastslog att Ukraina inte är berett att förhandla om sitt territorium.
Timur Bondarjev, advokat och managing partner vid advokatfirman Arzinger i Kiev medverkade i seminariet via länk. Han beskrev hur livet på hans byrå i mångt och mycket fungerar som vanligt, åtminstone på kontoret i Kiev. Så är det dock inte för alla advokatbyråer. Arzinger har i stor utsträckning stora internationella klienter, vilket gör att arbetet kan fortsätta, men mindre byråer med inhemska klienter får kämpa för att få verksamheten att fungera, berättade Timur Bondarjev.
De flesta deltagarna medverkade via länk. Foto: Karin Flygare
Oleksandr Baranov, advokat och verksamhetschef för det ukrainska justitiedepartementets koordineringscenter för rättshjälp medverkade även han via länk och berättade om det arbete som görs för att ge Ukrainas befolkning tillgång till rättvisa, trots brinnande krig.
Willys Silberstein talade därefter med åklagaren Andrij Atamantjuk, åklagare vid den ukrainska riksåklagarens kontor. Atamantjuk arbetar vid den avdelning som särskilt fokuserar på krigsförbrytelser. Han beskrev ett stort arbete för att samla in bevis, ett arbete som huvudsakligen måste bedrivas ute på fältet.
– Vi ska samla bevis som styrker att Ukraina utsatts för aggression av Ryssland och att det begås krigsbrott. Bevisen är nödvändiga för att brottslingarna ska kunna dömas, sa han.
Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, medverkade i seminariet på plats i hörsalen. Han pekade på att frågan om rättslig prövning av krigsbrott inte enbart är en framtidsfråga – redan nu har minst två åtal väckts i Ukraina, konstaterade han.
Willy Silberstein, Andrij Plachotnjuk och Mark Klamberg. Foto: Karin Flygare
Klamberg och Willy Silberstein resonerade också om vilken betydelse Internationella brottmålsdomstolens arresteringsorder mot Putin och Marija Lvova-Belova, Rysslands kommissionär för barns rättigheter, kan få. Mark Klamberg ansåg att domstolens uppmärksammande av att barn olagligt förs bort från Ukraina till Ryssland kan skicka en signal till ryska familjer om att de, genom att ta emot barnen, medverkar till krigsbrott.
Den sista gästen vid seminariet var Uljana Pasjynna, rättslig rådgivare vid den amerikanska biståndsmyndigheten USAID:s Justice for All-program i Ukraina. Hon berättade att programmet direkt efter Rysslands anfall ställde in sig på att stödja rättsväsende, åklagare och advokater i Ukraina. Detta görs bland annat genom ett utbildningsmaterial för ukrainska domare kring krigsbrott. Redan nu är också ett stort antal förundersökningar om just krigsbrott igång i landet.
En annan satsning från USAID, i samarbete med en ukrainsk organisation, är en chatbot som ska ge stöd åt personer som drabbats av sexbrott. Via chattjänsten kan offer få information om vilket stöd de kan ha rätt till.