Kommittén om patentskydd för biotekniska uppfinningar har i dag överlämnat sitt slutbetänkande Patentskydd för biotekniska uppfinningar (SOU 2008:00) till Justitiedepartementet.
Kommittén har haft i uppdrag att följa utveckling och praxis och effekterna av patent på det biotekniska området för hälso- och sjukvården samt forskningen. Kommittén har särskilt följt utvecklingen när det gäller patent för genetiska uppfinningar (genpatent).
Under senare år har en diskussion uppkommit kring balansen mellan behovet av skydd för genetiska uppfinningar och risken för negativa effekter av ett alltför omfattande patentskydd på detta område. Kommittén konstaterar att antalet ansökningar om patent på uppfinningar som anknyter till mänskliga gener har sjunkit kraftigt efter år 2001. Denna utveckling har flera orsaker. En av de främsta anledningarna tycks vara att de flesta mänskliga gener i dag har klarlagts genom det s.k. HUGO-projektet, vilket har haft en dämpande inverkan på möjligheterna att patentera mänskliga gener. En annan viktig anledning är den restriktiva patenträttsliga praxis som framför allt det Europeiska patentverket, EPO, har utvecklat på genteknikområdet under senare år. Enligt kommitténs mening är nuvarande patenträttsliga praxis på genteknikområdet ändamålsenlig och skapar förutsättningar för ett upprätthållande av balansen mellan allmänna och enskilda intressen.
När det gäller de etiska frågeställningar som biotekniken ger upphov till konstaterar kommittén att patentsystemet är ett trubbigt och olämpligt verktyg att hantera dessa frågor med. Ett förbud att patentera en uppfinning innebär nämligen inte något förbud att använda uppfinningen i fråga. Restriktioner i fråga om användning av etiskt känsliga uppfinningar måste enligt kommitténs mening i stället hanteras i annan lagstiftning än den patenträttsliga.
Beträffande tillgången till patenterade biotekniska uppfinningar för den biotekniska forskningen konstaterar kommittén att denna tillgång på det hela taget är tillfredsställande Enligt kommitténs mening finns det dock anledning att inom ramen för en större översyn av de patenträttsliga tvångslicensbestämmelserna, där inte enbart de biotekniska uppfinningarna avses, överväga en utvidgning av dessa bestämmelser till förmån för forskningen.