Juridiska Biblioteket Hilda SHRA Menu Search Question Bubble User tie User Coin warning Check Close angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin Document hand with heart paragraph

Debatten om FRA-lagen tecken på bristande rättskultur

Vilka slutsatser bör man dra om framtidens grundlag med avstamp i den nya signalspaningslag som träder i kraft vid årsskiftet? Den frågan ställdes vid ett seminarium den 24 november.

Inbjudna talare till seminariet, som arrangerades av Centrum för rättvisa och hölls i advokatbyrån Cederquists lokaler, var Thomas Bull, professor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, Per T Ohlsson, journalist, författare och kolumnist vid Sydsvenska dagbladet samt Anne Ramberg, Advokatsamfundets generalsekreterare.

Den stormiga debatten i samband med att den nya signalspaningslagen presenterades för riksdagen innebar något av ett genombrott för fri- och rättighetsfrågor i Sverige. I det var seminariets tre inbjudna talare eniga. FRA väckte den sovande björn som integritetsfrågorna innebär i dag.
– Hade Ipred-debatten ens förts om den inte föregåtts av FRA-debatten, frågade sig Per T Ohlsson retoriskt.

Men problemet med en i grunden bristfällig uppmärksamhet på fri- och rättighetsfrågor i Sverige består, enligt Per T Ohlsson, som bland annat skrivit ett flertal artiklar om FRA-lagens tillkomst.
– Att debatten om signalspaningslagen kom igång först ett par veckor innan den klubbades igenom är ett tydligt tecken på det, sa han.

Sverige har ett - i jämförelse med andra länder - häpnadsväckande undermåligt skydd för integritetsfrågor, hävdade han vidare, vilket är direkt farligt i tider då ny teknik gör att övervakningssamhället tillåts breda ut sig.
– Det finns inga garantier för att staten är god, påminde han.

Anne Ramberg efterlyste bättre lagstiftning:
– Vi behöver ett stärkt integritets- och rättighetsskydd. Vi måste förstärka lagrådet. Men ytterst måste vi se till att lagstiftningen håller en god kvalitet. Det gör den inte i dag, sa hon.

Samtidigt påminde Thomas Bull om att en skärpt personrätt har ett pris, nämligen rättsprocesser. Om man ser till Tyskland, som har ett mycket mer omfattande integritetsskydd i grundlagen än Sverige, ser man att det också drivs ett stort antal processer då människor känner sig kränkta i olika sammanhang.

Men han konstaterade också att juridiken ingår i det politiska samtalet i många andra länder.
– I Sverige vill politikerna besluta i sakfrågor och sedan lämna det juridiska att lösas av experterna, sa han och fick medhåll av Anne Ramberg:
– Debatten om signalspaningslagen var förvirrad och känsloladdad, vilket bottnar i en bristande rättskultur. Vi är inte vana att diskutera sådana här frågor, konstaterade hon.

Per T Ohlsson avslutade debatten med att konstatera att FRA-lagmotståndarna till sist blev sina värsta fiender, när debatten gick över i det extrema: ”Vi ska inte ha någon signalspaning!” Då blev kritikerna lätta att avfärda, menade han.

Vid årsskiftet träder den kritiserade lagen i kraft, och från och med den 1 oktober 2009 får FRA tillgång till teleoperatörernas trafik.