Den 15 december kom de tre EU-institutionerna överens om innehållet i en ny dataskyddslagstiftning som blir gemensam för hela Europa. Reformen består av två instrument. ”Den allmänna uppgiftsskyddsförordningen” ska göra det möjligt för människor att få bättre kontroll över sina personuppgifter.
Den nya förordningen innebär bland annat att nya krav ställs på bolag som samlar in personuppgifter och att enskilda får större rättigheter, skriver Datainspektionen i ett pressmeddelande.
Förordningen beräknas vara formellt antagen i april/maj 2016. Två år senare ska den träda i kraft och ersätta den svenska personuppgiftslagen.
Det andra instrumentet i reformen, ”Direktivet om uppgiftsskydd för polisen och straffrättsliga sektorn”, ska säkerställa att uppgifter om brottsoffer, vittnen och brottsmisstänkta skyddas på vederbörligt sätt vid brottsutredningar och i samband med brottsbekämpade åtgärder. Direktivet blir inte direkt gällande lag utan ska införas i respektive lands nationella lagstiftning, vilket ska vara klart tre år efter att det formellt antas.
Advokatsamfundet har i två remissyttranden uttryckt kritik mot reformen, bland annat mot opåkallade inskränkningar i advokaters tystnadsplikt.
Läs remissvaret om dataskyddsdirektivet: