Juridiska Biblioteket Hilda SHRA Menu Search Question Bubble User tie User Coin warning Check Close angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin Document hand with heart paragraph

Europadomstolen prövar rätten att själv utse försvarsadvokat i stor kammare

Polisen förteg att advokaten den mordmisstänkte önskade fanns på polisstationen – föreslog f.d. polischefen som försvarare.

Nu prövar Europadomstolen i stor kammare ett mål om rätten att välja försvarsadvokat. I sitt tidigare kammaravgörande i målet var domstolen inte enig i frågan om huruvida rätten att välja försvarare hade kränkts.

En man greps 2007 misstänkt för tre mord, väpnat rån och mordbrand i staden Rijeka i Kroatien. Hans familj anlitade en advokat för att företräda honom. Men polisen vägrade advokaten att träffa den misstänkte utan att ange något giltigt skäl. Polisen upplyste inte heller den misstänkte om att advokaten fanns på plats på polisstationen, fastän han uttryckligen hade förklarat att han ville företrädas av advokaten.

I stället förslog polisen en annan advokat, som tidigare hade varit stadens polischef, som försvarare. Den misstänkte gick med på att låta den andre advokaten försvara honom. Han erkände brott under förhör, med advokaten närvarande, medan han hade höga halter av alkohol och narkotika i blodet. Senare, inför undersökningsdomaren, återkallade den misstänkte advokatens fullmakt. Advokaten, den före detta polischefen begärde inte något arvode av den misstänkte, trots att det normalt skulle vara fallet med en privat anlitad försvarare. Den misstänkte åtalades för brotten och dömdes till 40 års fängelse.

Eftersom advokaten var före detta polischef och eftersom han inte debiterade arvode ifrågasatte domstolens majoritet visserligen om polisen hade handlat i god tro och om den misstänkte verkligen skulle ha anlitat den tidigare polischefen som advokat, om han hade vetat att familjen hade anlitat en annan advokat. Men med utgångspunkt från omständigheterna i målet fann domstolens majoritet ändå att Kroatien inte hade brutit mot Europakonventionen.

Två av domarna i kammaren var skiljaktiga. De menade att Kroatien hade brutit mot Europakonventionens artiklar 6.1 och 6.3 c. Den misstänkte fick inte försvara sig genom ett rättegångsbiträde som han själv hade utsett, vilket är ett brott mot artikel 6.3 c. Därför kan det inte uteslutas att han under tvång förmåddes att erkänna brott. Det påverkade hela rättegången, gjorde den orättvis och ledde till ett brott mot artikel 6.1.

Nu ska Europadomstolen alltså pröva målet på nytt i stor sammansättning.

Europadomstolens kammardom i målet Dvorski mot Kroatien (ansökan nr 25703/11) – hänskjuten till stor kammare