Vanliga frågor om Advokatsamfundet

Svar: Advokatsamfundet hade i början av november drygt 6400 ledamöter som fick kalla sig advokater. Dessutom arbetade omkring 2700 biträdande jurister på advokatbyråerna.

Svar: Nej, Advokatsamfundet är vad som kallas en privaträttslig sammanslutning, en organisation där alla landets advokater är medlemmar. Delar av samfundets verksamhet är ändå reglerade i lag, framför allt i rättegångsbalken. Anledningen är att samhället vill försäkra sig om att enskilda och företag har tillgång till kvalificerade juridiska ombud. Detta är helt grundläggande i en rättsstat.

Svar: Ja. Bara den som är ledamot av samfundet får använda titeln advokat. Eftersom kraven för att få bli advokat är höga, och advokaterna dessutom står under fortlöpande tillsyn i arbetet, är advokattiteln ett slags kvalitetsstämpel.

Svar: Advokatsamfundet har fyra ändamål som styr vad samfundet gör.

• att vidmakthålla en etiskt och professionellt hög kvalitet inom kåren,
• att följa rättsutvecklingen och verka för att samfundets erfarenhet kommer rättsutvecklingen till godo,
• att tillvarata advokaternas allmänna yrkesintressen,
• att verka för sammanhållning och samförstånd mellan advokaterna.

För att uppnå ändamålen arbetar Advokatsamfundet med en rad olika områden.
En viktig uppgift för att upprätthålla en etiskt och professionellt hög kvalitet inom kåren är att pröva ansökningar om inträde, och alltså avgöra vilka nya jurister som ska få använda advokattiteln. Advokatsamfundet bedriver också tillsyn över advokaterna, och advokater som bryter mot god advokatsed kan tilldelas en disciplinär påföljd för det. Dessutom håller Advokatsamfundets utbildningar, både för blivande advokater och för verksamma advokater.

Advokatsamfundet följer rättsutvecklingen och verkar för att samfundets erfarenhet kommer rättsutvecklingen till godo bland annat genom att ta del av och lämna remissvar på en stor mängd nya lagförslag. Advokatsamfundet har också täta kontakter med både den politiska makten och olika myndigheter inom det rättsvårdande området.

Advokaternas allmänna yrkesintressen tillvaratas bland annat genom att Advokatsamfundet handlar upp försäkringar, förhandlar fram ramavtal på olika varor och tjänster och genom att på en rad olika sätt arbeta för att advokaterna ska ha goda arbetsvillkor. Under coronapandemin har Advokatsamfundet bland annat uppmärksammat att många advokater, mot rådande rekommendationer, tvingas arbeta tätt in på andra människor i exempelvis små samtalsrum och i domstolar.

Slutligen vill Advokatsamfundet också genom olika sociala arrangemang, inte minst i de sju avdelningarna, verka för sammanhållning och samförstånd mellan advokaterna. Tidskriften Advokaten, nyhetsbrev och olika sociala medier är ett annat sätt att skapa samhörighet och bygga en gemensam advokatidentitet.