Advokatsamfundet är ingen myndighet. Delar av samfundets verksamhet är ändå reglerade i lag, framför allt i rättegångsbalken. Anledningen till det är att tillgången på kvalificerade juridiska ombud som kan företräda enskilda och företag är av avgörande betydelse i en rättsstat.

Advokatsamfundets höga krav på och noggranna prövning av dem som ansöker om inträde, samt disciplinverksamheten, syftar till att upprätthålla en hög kvalitet på advokatkåren.

Advokatsamfundets ändamål är att:

  • vidmakthålla en etiskt och professionellt hög kvalitet inom kåren,
  • följa rättsutvecklingen och verka för att samfundets erfarenhet kommer rättsutvecklingen till godo,
  • tillvarata advokaternas allmänna yrkesintressen,
  • verka för sammanhållning och samförstånd mellan advokaterna.

God advokatsed

En advokat är enligt rättegångsbalken skyldig att iaktta god advokatsed. Vad god advokatsed innebär bestäms av Advokatsamfundets disciplinnämnd och styrelse. En advokat som bryter mot god advokatsed kan tilldelas en disciplinpåföljd av disciplinnämnden. Påföljderna är erinran, varning (som kan kombineras med en straffavgift om högst 50 000 kronor) och, i de allvarligaste fallen, uteslutning.

Historia

Sveriges advokatsamfund bildades på enskilt initiativ av några jurister 1887. Syftet var att skapa en oberoende, välutbildad advokatkår med uppgift att garantera hög etik och att stödja rättsstaten.

Vid mötet där samfundet kom till var 17 advokater närvarande personligen och 14 genom fullmakt. Den första ledamotsförteckningen från 1887 upptog 38 ledamöter fördelade på 18 i Stockholm, 6 i Göteborg och 7 i Malmö. Antalet advokater växte sedan kontinuerligt. År 1980 hade samfundet 2 000 ledamöter. Omkring år 2000 tog tillväxten en ny fart, och under de senaste 20 åren har antalet ledamöter mer än fördubblats.

1918 fick Sverige sin första kvinnliga advokat, när Eva Andén beviljades inträde i Advokatsamfundet. Idag är omkring en tredjedel av advokaterna kvinnor.

Med den nya rättegångsbalken som trädde i kraft 1948 fick Advokatsamfundet officiell status. Delar av Advokatsamfundets verksamhet har sedan dess karaktären av myndighetsutövning och regleras i lag, framför allt i rättegångsbalken.

Advokatsamfundet har vissa myndighetsuppgifter

Advokatsamfundet anlitas i stor utsträckning som remissorgan och avger yttranden över i princip alla förslag till central lagstiftning. Samfundet uppfyller också vissa offentliga uppgifter. Genom regleringen i rättegångsbalken tilldelas samfundet förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning, framför allt i fråga om den disciplinära verksamheten.

Avdelningar

Samfundet är geografiskt indelat i sju avdelningar, var och en med lokal verksamhet och avdelningsstyrelse. Avdelningsstyrelserna avger yttranden till samfundets styrelse bland annat i ärenden som rör ansökningar om inträde i Advokatsamfundet. Läs mer om avdelningarna. 

Fullmäktige

Ledamöternas bestämmande inflytande över Advokatsamfundet utövas genom fullmäktige, som utses av avdelningarna. Fullmäktige sammanträder en gång per år och väljer Advokatsamfundets styrelse, som består av arton ledamöter samt ordförande och vice ordförande.

Fullmäktige granskar genom revisorerna styrelsens redovisning för sin förvaltning och beslutar om ansvarsfrihet. Fullmäktige beslutar också om avgifter. De advokater som åtar sig förtroendeuppdrag i något av samfundets organ utför sina uppdrag utan ersättning.

Fullmäktige väljer också ordförande, vice ordförande och sex ledamöter till disciplinnämnden. De återstående tre ledamöterna av disciplinnämnden, de offentliga representanterna, utses av regeringen. I sin verksamhet är disciplinnämnden helt självständig. Läs mer om fullmäktige.

Styrelse

Styrelsen väljs av fullmäktige och är Advokatsamfundets verkställande organ. Styrelsen utövar också, tillsammans med disciplinnämnden, tillsyn över advokaterna. Läs mer om styrelsen.

Kansli

Advokatsamfundet har sitt kansli på Norra Djurgården i Stockholm. Den dagliga verksamheten leds av samfundets generalsekreterare som också är chef för kansliet. Kansliet fungerar som serviceorgan åt ledamöter, styrelse, disciplinnämnd och skiljenämnder. Till kansliet hör också tidskriften Advokatens redaktion och webbredaktionen. Kansliets lokaler rymmer även Stiftelsen Juridiska Biblioteket i Stockholm. Juridiska biblioteket är tillgängligt för advokater och jurister. Läs mer om kansliet.