Kommunikation med bolagsjurister omfattas inte av EU:s sekretesskydd för advokater, även om bolagsjuristen är ledamot av sitt lands advokatorganisation.

Det anser generaladvokaten Juliane Kokott som nu lämnat sitt underlag och beslutsförslag till EU-domstolen. Hon går därmed emot förstainstansrättens dom från 2007.

Frågan om vem som kan åberopa advokatsektretess är grundläggande i det så kallade Akzo Nobel-målet. Målet har sin grund i EU-kommissionens utredning av en misstänkt kartell i början av 2000-talet. Under en undersökning av företagets Akzo Nobels lokaler i Storbritannien lät kommissionen kopiera e-post som utväxlats mellan VD och en bolagsjurist. Bolagsjuristen var ledamot av Nederländernas advokatsamfund, och åberopade advokatsekretess.*

Enligt Kokott har advokatsekretessen dock sin grund i dels klientens rätt till försvar, dels i advokatens särskilda roll i rättsamhället, en roll som kräver oberoende. Bolagsjurister kan, som anställda av företag, inte hävda något sådant oberoende. Kokott skriver också att det inte finns någon tendens i EU:s medlemsstater att bolagsjurister omfattas av sekretessen.

EU-domstolen ska nu pröva målet. Domstolen är inte bunden av generaladvokatens yttrande.

* I vissa länder kan bolagsjurister vara medlemmar av landets advokatorganisation, dock inte i Sverige där det ställs höga krav på oberoende från olika intressen för att beviljas inträde i Advokatsamfundet.

Läs pressmeddelandet om generaladvokatens förslag!

Läs hela yttrandet!