Regeringen har i dag beslutat om en översyn av kriminaliseringen av penningtvätt.

Den nya lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism trädde i kraft i mars 2009. Den ålägger banker att granska och rapportera misstänkta transaktioner. Genom den nya förverkandeformen som infördes 2008 har möjligheterna att förverka brottsvinster också utökats. Den svenska regleringen om penninghäleri och penninghäleriförseelse har varit i kraft i över ett decennium. Bestämmelserna har tillämpats i begränsad omfattning fått en del kritik.

Regeringen ger nu en utredare i uppdrag att se över kriminaliseringen av penningtvätt i syfte att åstadkomma effektivare regler. Utredaren ska överväga om egendom som misstänks vara föremål för penningtvätt måste kunna kopplas till ett bestämt förbrott, till exempel narkotikabrott eller stöld, eller om det ska räcka med att visa att den härrör från brottslig verksamhet. Utredaren ska också överväga om så kallad självtvätt, alltså åtgärder som den som gjort sig skyldig till förbrottet vidtar, ska omfattas av kriminaliseringen, samt ta ställning till om det finns behov av att tillfälligt kunna stoppa misstänkta transaktioner för att ge polis och åklagare möjlighet att utreda om transaktionen utgör ett led i penningtvätt.

Professorn i straffrätt Petter Asp har åtagit sig utredningsuppdraget. Uppdraget ska redovisas i februari 2012.

Dir. 2010:80 En översyn av kriminaliseringen av penningtvätt