Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket har redovisat resultatet av ett regeringsuppdrag om mängdbrottshanteringen.
Myndigheterna presenterar flera åtgärder och förslag som ska skapa förutsättningar för en mera effektiv mängdbrottshantering och en bättre uppföljning. De lämnar också förslag till hur fortsatt samverkan kring mängdbrotten kan se ut.
Mängdbrott är brott där förundersökningen leds av polisen. Exempel på sådana brott är stöld, skadegörelse och trafikbrott. De allra flesta brott som begås är just mängdbrott. Brotten drabbar många enskilda och påverkar deras vardag.
Rättsväsendet har under många år arbetat för att höja effektiviteten i mängdbrottshanteringen, men de totala handläggningstiderna är fortfarande långa.
Regeringen gav i maj 2009 de tre myndigheterna i uppdrag att göra hanteringen av mängdbrott effektivare. Målet är bättre samverkansrutiner och kortare handläggningstider.
Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har nu enats om en gemensam inriktning för mängdbrottsbekämpningen. Den markerar vikten av att polis och åklagare samverkar och strävar mot samma mål, nämligen en rättssäker, effektiv och enhetlig hantering av mängdbrotten. Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten ska dessutom följa upp resultatet av mängdbrottshanteringen bättre. Samverkan kring mängdbrotten kommer att fortsätta och fördjupas i ett centralt mängdbrottsforum.
Tillsammans med Domstolsverket lägger myndigheterna fram en modell för hur mängdbrott kan hanteras snabbare från polisanmälan till dom. Modellen bygger på ett lagförslag om att domstolarna ska kunna använda ett förenklat delgivningsförfarande.
De tre myndigheterna föreslår också bland annat att regeringen närmare ska utreda om polis och åklagare kan få möjlighet att självständigt sköta lagföringen av fler mängdbrott än i dag.