Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag till lagändringar om advokaters vittnesplikt, om återbetalningsskyldighet i straffrättsliga förfaranden och om tidsfristen för att hålla huvudförhandling vid tingsrätten när den tilltalade i ett brottmål är häktad.
Sedan rättegångsbalken kom till på 1940-talet har bland andra advokater som inte är försvarare varit skyldiga att vittna bara i mål som rör brott där straffet är minst två års fängelse. År 1998 utvidgades vittnesplikten till att avse vissa brott mot underåriga och år 2006 till att avse brott där straffet är minst ett års fängelse. Även advokater som inte är försvarare kom av misstag att omfattas av dessa reformer. Avsikten var dock att reformerna skulle omfatta bara personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Regeringen föreslår därför att reglerna om vittnesplikten för advokater och deras biträden ska återställas till vad som gällde tidigare.
När den tilltalade i ett brottmål är anhållen eller häktad ska som huvudregel huvudförhandling hållas vid tingsrätten inom en vecka från den dag då åtalet väcktes. Enligt regeringen leder den korta tidsfristen till en rad problem för målsägande och vittnen som förutsätts inställa sig med kort varsel. Den korta fristen kan också leda till att försvarare och målsägandebiträden som agerat under processens tidigare stadier måste ersättas vid förhandlingen. För domstolarna är det svårt att hinna kalla till huvudförhandlingen och i vissa fall måste andra huvudförhandlingar ställas in. Regeringen föreslår därför att fristen för att påbörja huvudförhandling i mål med häktade eller anhållna i tingsrätt ska förlängas från en vecka till två veckor.
I propositionen föreslår regeringen också att en misstänkt som godkänner ett strafföreläggande ska bli återbetalningsskyldig till staten för försvararkostnader som har uppstått under förundersökningen på samma sätt som en tilltalad som döms för ett brott.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.
Sveriges advokatsamfund avstyrkte i sitt remissvar förslaget om förlängd tidsfrist för att hålla huvudförhandling i mål där den misstänkte var frihetsberövad. Advokatsamfundet hänvisade till att frågan hade behandlats så sent som i en proposition från mars 2001, och ansåg inte att det nu hade kommit fram några nya argument för att förlänga tidsfristen från en vecka till två veckor.
Samfundet skriver att det finns anledning att ifrågasätta påståendet om att den föreslagna förlängda tidsfristen inte regelmässigt ska tas i anspråk fullt ut. Det finns i stället anledning att tro att regeln i praktiken kommer att medföra att tvåveckorsfristen regelmässigt kommer att utnyttjas, samtidigt som samtliga undantagsmöjligheter i rättegångsbalken ska kvarstå oförändrade. Enligt Advokatsamfundet innebär detta inte en rimlig avvägning av de intressen som måste beaktas i detta sammanhang. Resultatet blir i stället att den tilltalades intresse av att frihetsberövandet ska vara så kortvarigt som möjligt kommer att åsidosättas på ett icke acceptabelt sätt.