Kommunikation med bolagsjurister omfattas inte av EU:s sekretesskydd för advokater, även om bolagsjuristen är ledamot av sitt lands advokatorganisation, eftersom bolagsjurister inte har en oberoende ställning gentemot sin klient.
Det fastslår EU-domstolen, som idag kom med sin dom i det omdiskuterade så kallade Akzo Nobel-målet.
Frågan om vem som kan åberopa advokatsekretess är grundläggande i det så kallade Akzo Nobel-målet. Målet har sin grund i EU-kommissionens utredning av en misstänkt kartell i början av 2000-talet. Under en undersökning av företagets Akzo Nobels lokaler i Storbritannien lät kommissionen kopiera e-post som utväxlats mellan VD och en bolagsjurist. Bolagsjuristen var ledamot av Nederländernas advokatsamfund, och åberopade advokatsekretess.
I avgörandet lutar sig EU-domstolen mot en tidigare dom, AM & S Europe vs Commission. Domstolen fastslog där att advokatens särskilda privilegier, däribland tystnadsplikten, vilar på två grunder. Dels klientens rätt till försvar, dels advokatens särskilda oberoende ställning i rättsväsendet.
Domstolen fastslår nu att bolagsjurister, som anställda av företag, inte kan hävda något sådant oberoende. I domen skriver man bland annat att: ”Som en konsekvens av bolagsjuristens ekonomiska beroende och hans täta band med sin arbetsgivare, är hans ställning inte jämförbar med en extern advokats.”
I vissa länder kan bolagsjurister vara medlemmar av landets advokatorganisation, dock inte i Sverige där det ställs höga krav på oberoende från olika intressen för att beviljas inträde i Advokatsamfundet. Domen innebär alltså inga förändringar för den svenska advokatkåren. EU-domstolens avgörande ger stöd för grundvalarna i den svenska regleringen kring en oberoende advokatkår och det sekretesskydd som gäller för den oberoende advokaten, men inga andra jurister.
Med avgörandet gick EU-domstolen på samma linje som generaladvokaten Juliane Kokott, vars utlåtande lämnades i april i år, liksom tidigare Förstainstansrättens avgörande i september 2007.
Läs avgörandet