Lättare för polis och åklagare att få ut IP-adresser

Polis och åklagare ska kunna få ut uppgifter om internetabonnemang från nätveverantörer även i mindre allvarliga brott. Det anser regeringen, som i går överlämnade ett lagförslag till Lagrådet för granskning.

Lagförslaget rör de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till övervakningsuppgifter om elektronisk kommunikation, och bygger på Polismetodutredningens betänkande.

Det som omfattas av den föreslagna regleringen är uppgifter om vem som kommunicerar med vem, när det sker, var den som kommunicerar befinner sig och vilken typ av kommunikation som används.

Enligt regeringen syftar förslaget bland annat till att stärka rättssäkerheten och integritetsskyddet vid inhämtning av övervakningsuppgifter. Bland annat införs krav på för vilka syften inhämtning ska få ske och vilken betydelse uppgifterna ska ha för det syfte i vilket de inhämtas. Det ska alltid krävas domstolsbeslut för att uppgifterna ska få användas i en brottsutredning. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska utöva fortlöpande tillsyn över inhämtningen.

Men förslaget innebär alltså också att de brottsbekämpande myndigheterna ska kunna få tillgång till abonnemangsuppgifter, till exempel uppgifter om namn, telefonnummer eller IP-nummer även om brottet endast bedöms kunna leda til böter. Uppgifter som går utöver vad som kan anses som identitetsuppgifter, till exempel vilka andra IP-nummer som innehavaren har kommunicerat med och vilka hemsidor som har besökts omfattas inte av regleringen om abonnemangsuppgifter.

Advokatsamfundet var i sitt remissvar på Polismetodutredningens betänkande kritisk till många av förslagen. Enligt samfundet kan övervakningen av hemlig teleövervakning i underrättelseverksamheten genom granskningsombud inte anses uppfylla kraven på rättstrygghet och rättssäkerhet.

Förslagen är tänkta att träda i kraft den 1 juli 2011.