Till betänkandet Rättssäkerhetens pris.
Generalsekreteraren bloggar: Har rättssäkerheten ett pris?
Den 24 november 2025 presenterade Utredningen om rättsliga biträden och rättegångskostnader sitt betänkande Rättssäkerhetens pris (SOU 2025:111).
Utredaren, hovrättspresident Anders Hagsgård, har haft i uppdrag att föreslå åtgärder för att skapa en mer ändamålsenlig kostnadskontroll över statens utgifter för rättsliga biträden. Bland regeringens förslag i direktiven fanns bland annat utökad användning av taxa och eventuellt en differentierad timkostnadsnorm, där advokater får högre ersättning än jurister som inte är advokater.
Enligt direktiven skulle utredaren också ta ställning till om det behövs skärpta behörighetskrav, eller andra åtgärder, för att stärka förtroendet för offentliga försvarare. Utredaren skulle dessutom behandla frågor om enskildas möjligheter att hävda sina rättigheter inför domstol och lämna förslag om hur rätten till målsägandebiträde i överrätt kan stärkas.
I betänkandet lämnas en lång rad förslag på olika områden som rör rättsliga biträden, alltså advokater och jurister som företräder enskilda med ersättning från statskassan. Bland förslagen för att öka kontrollen över kostnaderna finns en differentierad timkostnadsnorm, med längre ersättning för biträdande jurister och andra som inte är advokater, stramare regler för ersättning vid tidsspillan och ett införande av digitala kostnadsräkningar.
Utredaren Anders Hagsgård föreslår också en rad förändringar för att öka enskildas möjlighet till rättslig prövning. Bland annat ska villkoren för att få målsägandebiträde i överrätt åter bli mer generösa, domstolar ska i ökad utsträckning kunna besluta om ersättning för rättegångskostnader och inkomstgränsen för rättshjälp ska höjas.
Anders Hagsgård har också haft i uppdrag att lyfta fram eventuella åtgärder för att öka förtroendet för offentliga försvarare. På detta område är förslagen dock få – förutom ett förslag om skärpta behörighetskrav för försvarare i grova brott, som redan i praktiken är genomfört genom Advokatsamfundets skärpta behörighetskrav, hänvisar utredaren tillbaka till Advokatsamfundet.
Advokatsamfundet har varit representerat med en expert i utredningen. Betänkandet ska nu i vanlig ordning remitteras, och Advokatsamfundet kommer att lämna sina synpunkter i ett remissvar.
Förslagen i korthet
Åtgärder för kostnadskontroll
Många av förslagen handlar om att öka statens kontroll över kostnaderna för rättsliga biträden.
- Differentierad timkostnadsnorm
Biträdande jurister anställda på advokatbyrå och andra personer som inte är advokater föreslås ersättas med 80 % av advokaters timarvode. - Utökad brottmålstaxa.
Schablonersättning (taxa) föreslås gälla för fler brottmål. Några nya taxebelopp föreslås ännu inte, men området ska analyseras vidare. - Digitala och tydligare kostnadsräkningar införs.
- En definition av tidsspillan ska införas.
Substitution av offentlig försvarare och målsägandebiträde
Utredningen föreslår att en offentlig försvarare eller ett målsägandebiträde som är advokat ska kunna sätta en annan advokat i sitt ställe vid ett förhör inför en brottsbekämpande myndighet under en förundersökning, utan rättens tillstånd, under förutsättning att detta inte medför en beaktansvärd ökning av kostnaderna eller annars är olämpligt.
Behörighetskrav för offentliga försvarare
Utredningen föreslår skärpta behörighetskrav för offentliga försvarare, så att endast advokater med minst fem års erfarenhet av brottmål föreslås få förordnas som offentliga försvarare i mål om allvarlig brottslighet. Förslaget överensstämmer delvis med Advokatsamfundets egna kvalifikationskrav.
Samfundets tillsyn och verksamhet
Utredningen konstaterar att Advokatsamfundets tillsyn fungerar väl och att ytterligare förtroendeskapande åtgärder i första hand bör vidtas av Advokatsamfundet självt.
Målsägandens roll i brottmålsprocessen
Utredningen lämnar en rad förslag som rör målsägandens ställning och roll i brottsprocessen.
- Målsägandens rätt att biträda åtalet föreslås avskaffas.
Målsäganden kommer enligt förslaget inte längre att ha möjlighet att justera gärningsbeskrivningen, framställa ett eget ansvarsyrkande eller argumentera för en annan påföljd än åklagaren. Utredaren lämnar dock också vissa förslag för att förhindra att målsägandens ställning försvagas. - Utvidgad rätt till målsägandebiträde.
Äldre brottsoffer ska enligt förslagen omfattas i högre grad än idag, och rätten till målsägandebiträde i överrätt ska stärkas. Förundersökningsledare ska också få en skyldighet att anmäla behov av målsägandebiträde vid fler brottstyper än sexualbrott. - Målsägandens processuella ställning ska stärkas när en talan om enskilt anspråk förs inom ramen för ett brottmål.
- En ny möjlighet att förordna ett målsägandebiträde med begränsat uppdrag (målsägandestöd) införs i hovrätt. Målsägandestödet ska tillgodose en målsägandes allmänna behov av information och stöd i processen.
Rättegångskostnader i förvaltningsprocessen och i domstolsärenden
Utredningen föreslår att det införs en möjlighet för förvaltningsdomstolar att i undantagsfall besluta om ersättning för rättegångskostnader när det annars skulle strida mot rätten till en rättvis rättegång. För ärenden enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden föreslås en motsvarande ordning, där domstolen ska kunna besluta om kostnadsersättning när det vore uppenbart oskäligt att parten själv står kostnaden.
Rättshjälp
- Höjd inkomstgräns för rättshjälp till 400 000 kronor.
- Höjda rättshjälpsavgifter
- En stärkt rätt till rättshjälp i förvaltningsmål
- Återbetalningsskyldighet för dömda
Utredningen föreslår att reglerna om återbetalningsskyldighet för dömda personer frikopplas från rättshjälpslagen och i stället regleras direkt i 31 kap. rättegångsbalken.