Advokater och penningtvättslagen
Lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) syftar till att förhindra att finansiell verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.
De advokater och advokatbyråer som åtar sig uppdrag som omfattas av penningtvättslagen är skyldiga att följa regelverket. Advokater omfattas av lagstiftningens bestämmelser när de på olika sätt deltar i vissa finansiella transaktioner samt företags- och fastighetstransaktioner för en klients räkning (1 kap. 2 § p 21 och 4 §).
En utförlig vägledning för advokater och advokatbyråer om lagstiftningen om åtgärder mot penningtvätt och terroristfinansiering från ett advokatperspektiv antogs av Advokatsamfundets styrelse den 3 oktober 2019.
Vägledningen kommer att uppdateras med anledning av det nya EU-paketet som antagits. De nya EU-reglerna blir direkt tillämpliga i medlemsstaterna genom att de till stora delar överförs i en ny EU-förordning, samtidigt som resterande delar ska genomföras i svensk rätt i ett nytt EU-direktiv. Just nu pågår lagstiftningsarbete för att anpassa svensk rätt till dessa förändringar.
Vad innebär kraven för dig som advokat?
De krav som lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ställer på advokater och advokatbyråer kan sammanfattningsvis delas upp i följande delar.
Allmän riskbedömning
Advokatbyråer som omfattas ska göra en bedömning av på vilket sätt som de tjänster som de tillhandahåller skulle kunna utnyttjas för penningtvätt och hur stor risken är att det sker. Den här allmänna riskbedömningen ska finnas dokumenterad och hållas uppdaterad. Syftet med den allmänna riskbedömningen är att skapa en grund för advokatens rutiner och övriga åtgärder för att motverka penningtvätt.
Klientkännedom
En advokat ska ha kännedom om sina klienter. När advokaten ingår en affärsförbindelse finns krav på att i vissa fall identifiera vem klienten är, utreda klientens ägarförhållanden (om det är en juridisk person eller liknande) och bedöma om klienten är en person i politisk utsatt ställning. Advokaten får inte etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse, eller utföra enstaka transaktioner, om den inte har tillräcklig kännedom om klienten för att kunna hantera risker för penningtvätt som kan förknippas med klientrelationen. Inte heller får det etableras eller upprätthållas en affärsförbindelse om det saknas tillräcklig kännedom om klienten för att kunna övervaka och bedöma klientens aktiviteter och transaktioner.
Riskbedömning av klienter
Advokaten ska göra en bedömning av vilken risk för penningtvätt som kan förknippas med respektive klient. Under en pågående affärsförbindelse ska klienters riskprofil följas upp och ändras vid behov.
Övervakning och rapportering
Advokaten ska övervaka pågående affärsförbindelser och bedöma enstaka transaktioner. Inriktningen och omfattningen av övervakningen ska bestämmas utifrån beaktande av riskerna i den allmänna riskbedömningen, risken för penningtvätt som kan förknippas med den enskilda klientrelationen och anna information om tillvägagångssätt för penningtvätt.
Om advokaten upptäcker avvikelser eller misstänkta aktiviteter eller transaktioner ska det göras en bedömning av om det finns skälig grund att misstänka att det förekommer penningtvätt. Om så är fallet ska uppgifter om alla omständigheter som kan tyda på detta, utan dröjsmål rapporteras till Finanspolisen. I vissa fall undantas advokater från rapporteringsskyldigheten (se nedan).
Rapportering enligt penningtvättslagen
Av 4 kap. 3 § första stycket penningtvättslagen följer att advokater, liksom övriga verksamhetsutövare, som vid sin övervakning och granskning av pågående uppdrag och enstaka transaktioner har skälig grund att misstänka att advokatverksamheten utnyttjas för penningtvätts- och terroristfinansieringsändamål eller att den egendom som omfattas av uppdraget eller den enskilda transaktionen annars kan misstänkas härröra från brottslig handling, ska uppgifter om alla omständigheter som kan tyda på penningtvätt eller finansiering av terrorism utan dröjsmål lämnas till Polismyndigheten (Finanspolisen). Rapportering av klienten ska således ske på advokatens egna initiativ.
I vissa fall undantas advokater från rapporteringsskyldigheten. I korthet kan sägas att en advokat aldrig är skyldig att lämna uppgifter som erhållits i samband med ett rättsligt förfarande (det s.k. processundantaget) eller bedömning av klientens rättsliga situation (det s.k. utredningsundantaget), vilket framgår av 4 kap. 8 § penningtvättslagen (se närmare om undantagen i vägledningen s. 45 f.).
Rapportering görs via denna länk: goAML (polisen.se).
Advokatsamfundets tillsyn enligt penningtvättslagen
Advokatsamfundet har ett särskilt reglerat ansvar att se till att advokater och advokatbyråer fullgör sitt ansvar enligt penningtvättslagen.
Advokatsamfundets tillsynsenhet ansvarar för genomförandet av tillsynen. Penningtvättstillsynen sker separat från övriga tillsynsaktiviteter.
Processen för tillsynen inleds i regel med skriftlig informationsinhämtning och vid behov inhämtas kompletterande uppgifter skriftligen. Tillsynsenheten har även möjlighet att granska advokatbyrån på plats för att ta del av relevanta uppgifter och handlingar.
Om tillsynsenheten vid en granskning konstaterat allvarliga brister lämnas ärendet, via huvudstyrelsen, vidare till disciplinnämnden. Utöver sedvanliga disciplinära påföljder mot advokat, i enlighet med vad som framgår av 8 kap. 7 § rättegångsbalken (erinran, varning, varning förenad med straffavgift samt uteslutning) kan disciplinnämnden ingripa mot advokatbyrån genom beslut om uttalande, erinran och varning vid en överträdelse av penningtvättslagen. Om disciplinnämnden anser att det finns skäl att överväga bl.a. sanktionsavgift ska ärendet överlämnas till Länsstyrelsen i Stockholms län, som beslutar i frågan.
Om tillsynsenheten efter avslutad granskning konstaterar att det som framkommit inte föranleder några ytterligare åtgärder skrivs ärendet av.
Nationell samordning mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Polismyndigheten leder en nationell samordningsfunktion för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism sedan den 1 januari 2018. Samordningsfunktionens uppdrag regleras i förordning (2009:92) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Samordningsfunktionen består av representanter från 16 myndigheter och Sveriges advokatsamfund.
Uppdraget är att:
- fungera som ett forum för informationsutbyte och kunskapsöverföring mellan de deltagande organisationerna,
- löpande identifiera, kartlägga och analysera risker och metoder för penningtvätt och finansiering av terrorism,
- sammanställa nationella riskbedömningar,
- ge information till verksamhetsutövare för att bidra till deras allmänna riskbedömning, till riskklassificering av deras kunder samt till övervakning och rapportering av misstänkta aktiviteter och transaktioner.
Du hittar mer information om Samordningsfunktionen här. Där samlas aktuell information, webbinarier, omvärldsbevakningar, vägledningar, rapporter och utredningar i frågor som rör penningtvätt och finansiering av terrorism.
Samordningsfunktionen har bland annat tagit fram en sektoriell nationell riskbedömning 2020/2021. Riskbedömningen gällande advokater och advokatbyråer i Sverige går att läsa om i rapporten som kan användas som ett stöd i verksamhetens eget riskbedömningsarbete. Rapporten hittar du här. En ny sektoriell nationell riskbedömning kommer att presenteras under 2025.