Nedanstående text publicerades på SvD Debatt den 13 mars 2022 (på SvD:s webbplats den 12 mars).
”Invasionen av Ukraina måste prövas rättsligt”
Inte långt från våra skandinaviska landsgränser sker väpnade angrepp – skoningslöst mot civila – i strid med folkrättens principer. Människor flyr för sina liv. Människor dör helt oförskyllt på grund av att en stat olagligt har invaderat en annan.
Som företrädare för de nordiska advokatsamfunden fördömer vi i starkast möjliga ordalag Rysslands angrepp på Ukraina – en ung demokrati som nu riskerar att krossas.
Vi uppmanar Ryssland att omedelbart avbryta sin olagliga invasion av Ukraina.
Som advokater måste vi göra allt som står i vår makt för att verka för rättsstatens principer – även när det gäller ett pågående krig. Det är vårt bästa vapen. Därför är en väg framåt, för att få slut på det mänskliga lidandet, att lagföra de ansvariga för kriget på ett rättssäkert sätt – och det så skyndsamt som möjligt.
De internationella instanser som existerar idag måste lagföra enligt rättsstatliga principer. Här är den internationella brottmålsdomstolen, ICC, en viktig aktör. Också den internationella domstolen, ICJ, har betydelse och där har Ukraina redan lämnat in en ansökan i hopp om att få stopp på invasionen.
Ur ett juridiskt perspektiv är situationen tydligare idag än för hundra år sedan. Då var krig inte självklart något förbjudet. Genom bildandet av Nationernas förbund och dess efterträdare FN har våldsförbudet mellan länder blivit något av en internationell grundsten. Även aggressionsbrottet har blivit en del av folkrätten. FN-stadgan från 1945 anger att alla medlemmar i sina internationella förbindelser ska avhålla sig från hot om eller bruk av våld mot någon annan stat. År 2018 fick Internationella brottmålsdomstolen – ICC – behörighet att döma över aggressionsbrottet sedan ett antal medlemsstater ställt sig bakom tillägget i Romstadgan. Den benämner en aggressionshandling som ”en stats användning av väpnat våld mot en annan stats suveränitet, territoriella integritet eller politiska oberoende, eller på något annat sätt som är oförenligt med FN:s stadga”.
Att aggressionsbrottet har införts i flera länder sedan några år tillbaka är uppenbarligen inte en garanti för fred. Situationen i Europa är värre än den kanske varit sedan andra världskriget. Ändå är det positivt att vi idag har internationella regler enligt vilka länder och deras företrädare kan ställas till svars. Det kan få juridiska konsekvenser om man begår krigsförbrytelser. ICC:s chefsåklagare har nyligen meddelat att en utredning har inletts om det har begåtts krigsbrott i Ukraina och de har börjat samla bevis. ICJ ska avgöra om Putins påståenden om folkmord i Ukraina, som anledning till invasionen, är grundlösa. Det inger hopp.
Samtliga advokatsamfund i Norden har fördömt den ryska invasionen och har vidtagit olika åtgärder som förhoppningsvis kan bidra på något sätt.
Solidariteten betyder för närvarande allt för det land som invaderats. Det tål att påminna om att FN:s stadga som undertecknades efter andra världskriget anger att de förenade nationernas folk är beslutna att ”rädda kommande släktled undan krigets gissel, som två gånger under vår livstid tillfogat mänskligheten outsägliga lidanden” och att ”förena våra krafter till upprätthållande av internationell fred och säkerhet”.
Men eleganta formuleringar räcker inte nu. Det kan konstateras att vi aldrig får ta vår demokrati för given. Men, vad betyder det rent krasst? Jo, vi måste påminna om att våra internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter är till för att garantera fred och att de ska följas. Den som inte gör det får och ska räkna med att stå till svars. Vi advokater måste göra allt vi kan för att påminna om ”the rule of law”. Är det några som ska verka för rättsstatens principer i världen – så är det vi advokater.
Mia Edwall Insulander
Advokatsamfundet, Sverige
Andrew Hjuler Crichton
Advokatsamfundet, Danmark
Niko Jakobsson
Advokatförbundet, Finland
Merete Smith
Advokatforeningen, Norge
Ingimar Ingason
Advokatsamfundet, Island