Migrationsverkets rättschef har förtydligat de krav på kompetens som ställs på offentliga biträden i migrationsärenden genom ett nytt rättsligt ställningstagande den 18 maj. Migrationsverket kommer att ta bort personer ur verkets förteckning över offentliga biträden, om de inte kan visa att de har tillräckliga kvalifikationer.
– Som myndighet har vi ett ansvar för att se till att den sökande får ett väl kvalificerat biträde. Verket har även ett ansvar att se till att biträden förordnas utifrån grundläggande principer om saklighet och opartiskhet, säger Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer.
Det finns inte några formella krav på att offentliga biträden ska ha någon viss utbildning enligt de regler som gäller i dag. Enligt rättshjälpslagen kan en advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget utses till offentligt biträde. Men det framgår av förarbetena till lagen att den som förordnas till offentligt biträde som huvudregel ska ha juristexamen.
Över 2 000 personer har anmält intresse för att få uppdrag som offentligt biträde hos Migrationsverket, Omkring 100 av dem har inte lämnat in dokumentation som styrker deras kompetens. De har alltså inte visat att de har juristexamen, processvana eller tidigare erfarenhet som ombud i migrationsrättsliga ärenden.
Det nya rättsliga ställningstagandet från Migrationsverket förtydligar att det krävs att den som vill vara offentligt biträde, men inte har juridisk utbildning, ska ha dokumentation som visar att han eller hon har tillräcklig juridisk kunskap. Personen ska också ha ansvarsförsäkring. Om personen inte lämnar in dokumentation till Migrationsverket som styrker kvalifikationerna, ska han eller hon tas bort ur förteckningen över dem som är intresserade av att vara biträde.
Det rättsliga ställningstagandet gör också klart att Migrationsverkets handläggare alltid måste kontrollera biträdets lämplighet i samband med att biträdet förordnas. Men det anges också i det rättsliga ställningstagandet att Migrationsverket bör anta att advokater och biträdande jurister på advokatbyråer uppfyller kravet på lämplighet, om det inte finns särskilda skäl som talar för något annat.
Presumtionen för att advokater och biträdande jurister uppfyller kraven gäller mot bakgrund av att rättegångsbalken ställer upp krav, som innebär en sträng lämplighetsprövning, för att en jurist ska få bli ledamot av Advokatsamfundet och använda titeln advokat. Dessutom måste advokater följa god advokatsed och är skyldiga att ha tillsyn över sina anställda biträdande jurister och se till att de följer de advokatetiska reglerna. Advokatväsendet står därtill under tillsyn av Justitiekanslern.
Advokatsamfundet har fått tillfälle att lämna synpunkter på ett utkast till det rättsliga ställningstagandet.
Migrationsverkets rättsliga ställningstaganden är uttalanden om hur en författning bör tolkas. De är styrande för myndighetens medarbetare. Det nya rättsliga ställningstagandet (RS/003/2020) ersätter det tidigare rättsliga ställningstagandet RCI 04/2013.
Rättsligt ställningstagande om vem som kan förordnas som offentligt biträde (RS/003/2020)