Juridiska Biblioteket Hilda SHRA Menu Search Question Bubble User tie User Coin warning Check Close angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin Document hand with heart paragraph

JK: Medicinsk åldersbedömning innebar inte människorättskränkning

Människorättsorganisationer riktar kritik mot JK:s beslut.

I ett beslut har Justitiekanslern (JK) kommit fram till att en ung person inte fick sina mänskliga rättigheter kränkta i samband med att hans asylansökan prövades och att han genomgick en medicinsk åldersbedömning.

Den unge asylsökanden kom ensam till Sverige och ansökte om asyl den 31 oktober 2015. Han angav den 9 november 2002 som sitt födelsedatum. Migrationsverket bedömde att han inte hade gjort sin ålder sannolik och erbjöd en medicinsk åldersbedömning. Rättsmedicinalverkets ansåg i sitt rättsmedicinska utlåtande i september 2017 att undersökningen talade för att han var 18 år eller äldre.

Migrationsverket beslöt den 13 oktober 2017 att avslå sökandens asylansökan och att utvisa honom från Sverige och ändrade hans födelsedatum till den 13 oktober 1999. Migrationsdomstolen i Malmö ansåg inte att han hade gjort sin ålder sannolik och avslog hans överklagande.

Därefter beviljades sökanden uppehållstillstånd enligt den så kallade gymnasielagen och har senare fått sitt uppehållstillstånd förlängt till april 2021.

JK konstaterar att utvisningsbeslutet inte har verkställts. I stället har den sökande beviljats uppehållstillstånd på andra grunder än de som angavs i den ursprungliga ansökningen om asyl. Redan av den anledningen anser JK att det inte är fråga om en överträdelse av artikel 3 i Europakonventionen som kan grunda skadeståndsskyldighet för staten. Enligt JK finns det inte heller skäl för att anse att någon annan artikel i Europakonventionen kan grunda skadeståndsskyldighet.

Det var människorättsorganisationerna Civil Rights Defenders och Asylrättscentrum som hade gjort anmälan mot staten till JK, eftersom de anser att den asylsökande fick en rättsosäker bedömning av sin ålder som ledde till att han inte fick asyl. Organisationerna hänvisade till att artikel 3 i Europakonventionen ställer krav på att Sverige ska garantera en rättssäker asylprocess. De begärde att sökanden skulle få ideellt skadestånd eller ett erkännande av att Rättsmedicinalverket, Migrationsverket och migrationsdomstolen har kränkt hans mänskliga rättigheter.

Tidskriften Advokaten skrev om ärendet, om JK-anmälningen och om rättsosäkerheten i de medicinska åldersbedömningarna i Advokaten nr 5/2019.

Civil Rights Defenders och Asylrättscentrum är nu kritiska till JK:s beslut. De menar att ett tillfälligt uppehållstillstånd för studier inte kan ersätta den förlorade statusen som skyddsbehövande, permanent uppehållstillstånd och de rättigheter som den sökande hade fått om han hade beviljats asyl. Organisationerna menar att det finns en överhängande risk att han kommer att utvisas till följd av de svåruppnåeliga kraven för andra former av uppehållstillstånd. De framhåller också att flera experter har kritiserat tillförlitligheten i Rättsmedicinalverkets medicinska åldersbedömningar av tänder och knäleder.

Justitiekanslerns beslut den 24 juni 2020 i anonymiserad form