En ny penningtvättslag (2017:630), som genomför det fjärde penningtvättsdirektivet, samt en lag (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän trädde i kraft den 1 augusti 2017.
En ny vägledning för advokater och advokatbyråer om lagstiftningen om åtgärder mot penningtvätt och terroristfinansiering från ett advokatperspektiv antogs av Advokatsamfundets styrelse den 3 oktober 2019. Se även Information om den nya penningtvättslagstiftningen 2017.
Kontaktuppgifter till Finanspolisen, penningtvättsavdelningen
Rapportering enligt penningtvättslagen
Vägledning från IBA, ABA och CCBE
Vägledning från Samordningsorganet mot penningtvätt
Financial Action Task Force: Guidance for a Risk-Based Approach for Legal Professionals
Advokatsamfundets syn på penningtvättslagen
Länkar till andra sidor med information om penningtvättsregleringen
Kontaktuppgifter till Finanspolisen, penningtvättsavdelningen
Fipo Desk: 010-563 68 00
E-post: fipo@polisen.se
Rapportering enligt penningtvättslagen
Innan en advokat vidtar någon åtgärd enligt penningtvättslagen, är det lämpligt att först diskutera frågan med Advokatsamfundet.
Förutom att samfundet har goda kunskaper om såväl lagstiftning som övrig tillämplig penningtvättsreglering, aktualiseras undantagslöst alltid olika etiska frågeställningar vid ett agerande i enlighet med penningtvättslagens krav.
Formulär för rapportering (webb)
Om lagen
Regeringen utfärdade den 22 juni 2017 lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (PTL). Den nya lagen gäller från och med den 1 augusti 2017. Lagen bygger främst på det fjärde penningtvättsdirektivet och ersätter lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Advokater omfattas, precis som tidigare, av lagstiftningens bestämmelser när de på olika sätt deltar i vissa finansiella transaktioner samt företags- och fastighetstransaktioner för en klients räkning.
Vid sidan av 2017 års PTL har även lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän beslutats. Denna lagstiftning syftar bland annat till att förbättra möjligheterna att inhämta den kundkännedom som PTL föreskriver.
Lagstiftningen om penningtvätt är viktig och svår för advokater och biträdande jurister att tillämpa. Lagstiftningen uppställer skyldigheter som i flera avseenden innebär avsteg från de kärnvärden som gäller för advokatkåren, inte bara i Sverige utan i hela Europa. Detta har i Sverige lett till att undantag från lagens krav har gjorts i vissa avseenden för advokater. Det innebär också att tillämpningsproblem uppstår i en rad hänseenden.
Advokatens skyldigheter
Enligt 2017 års penningtvättslagstiftning har advokater sammanfattningsvis i huvudsak åtta skyldigheter:
- Att genom advokatbyråns försorg upprätta en allmän riskbedömning för verksamheten på advokatbyrån, liksom att upprätta en riskbedömning avseende advokatbyråns klienter (klientriskprofil)
- Att identifiera och kontrollera sina klienter – inhämta klientkännedom
- Att övervaka pågående uppdrag och enstaka transaktioner i syfte att upptäcka avvikande aktiviteter och därefter fördjupa granskningen av omständigheter som kan tyda på penningtvätt
- Att rapportera misstänkta fall av penningtvätt till Finanspolisen (rapporteringsplikt)
- Att även utan egen föregående misstanke i vissa fall lämna information till Finanspolisen (uppgiftsskyldighet)
- Att bevara handlingar och uppgifter avseende klientkännedom och rapportering (5–10 år) och hantera uppgifterna enligt lag samt att i övrigt dokumentera rutiner och riktlinjer avseende åtgärder för klientkännedom, övervakning, rapportering, registerhållning och hantering av personuppgifter
- Att utbilda personalen på advokatbyrån för att PTL ska kunna efterlevas
- Att ha rutiner och vidta de åtgärder som behövs för att skydda anställda från hot eller andra fientliga åtgärder till följd av att de fullgör sina skyldigheter enligt PTL
Förutom dessa skyldigheter gäller tystnadsplikt (meddelandeförbud) i förhållande till sådana särskilda åtgärder som ett uppdrag eller en enskild transaktion kan ha föranlett. En advokat får inte obehörigen röja för klienten eller för någon annan att särskilt övervakande åtgärder har vidtagits eller att rapportering har skett. Advokater har dock – genom ett särskilt undantag i PTL – möjlighet att internt inom advokatbyrån utbyta information om sådana åtgärder utan att anses ha brutit mot lagstiftningens bestämmelser om tystnadsplikt (meddelandeförbud).
Observera att det också finns en straffrättslig lagstiftning – lag (2014:307) om straff för penningtvättsbrott – som kan aktualiseras vid åtgärder som vidtagits inom ramen för ett advokatuppdrag, även i de fall uppdraget som sådan inte är ett som faller under tillämpningsområdet för PTL. Mer om detta finns att läsa i avsnitt 20.1 och 20.2 i Advokatsamfundets vägledning rörande penningtvättslagen.
Reglering
Lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism innebär en ny reglering för advokater. I korthet kan förändringarna sägas vara följande:
- Lagen omfattar utöver penningtvätt även finansiering av terrorism.
- Klientkännedom – flexiblare och i flera avseenden skärpta krav på klientidentifiering och kontroll utifrån ett riskbaserat synsätt, bl.a. i fråga om verklig huvudman, person i politiskt utsatt ställning (s.k. PEP) och utökade krav på dokumentation.
- Krav på löpande övervakning av klientförbindelser efter att riskbedömning gjorts.
- Absolut meddelandeförbud införs. Den tidigare undantagsregeln, enligt vilken förbudet för advokat att informera klient om att rapportering skett endast gällde under 24 timmar, har nu tagits bort och ersatts av ett absolut meddelandeförbud också för advokater. Fortfarande gäller att en advokat som rapporterar en klient enligt lagstiftningen, omedelbart enligt advokatetiska regler måste frånträda uppdraget.
- Utvidgad uppgiftsskyldighet för advokater. Advokater ska enligt lagen på begäran av Finanspolisen, utan föregående rapportering och utan dröjsmål, lämna alla uppgifter som behövs för en utredning om penningtvätt eller finansiering av terrorism. Genom att uppgifter numera kan avkrävas en advokat utan att denne själv funnit anledning att rapportera en misstänkt transaktion, har uppgiftsskyldigheten kommit att utökas på ett avsevärt sätt utan att frågan varit föremål för beredning utanför Regeringskansliet. Enligt Advokatsamfundet kvarstår dock möjligheten att inte behöva lämna uppgifter med stöd av reglerna om frågeförbud m.m. enligt 36 kap. 5 § rättegångsbalken. (Den utvidgade uppgiftsskyldigheten och hur en advokat praktiskt bör agera i en sådan situation, beskrivs utförligt under avsnitt 6.2 i Advokatsamfundets vägledning, se nedan).
- Att uppgiftsskyldighet föreligger innebär inte någon förändring av reglerna om frågeförbud m.m. enligt 36 kap. 5 § rättegångsbalken.
- Skärpta krav på efterlevnad av penningtvättslagstiftningen – större ansvar läggs på advokaterna och de enskilda advokatbyråerna att ha väl fungerande och effektiva rutiner för kundkännedom, granskning och rapportering. Det ställs även krav på fortlöpande utbildning av personalen på advokatbyrån.
- Skärpta krav på Advokatsamfundet att utöva operativ tillsyn för att säkerställa att advokater följer penningtvättslagstiftningen. Advokatsamfundet har att kontrollera och säkerställa att advokatbyråer har vidtagit tillräckliga åtgärder för att uppnå regelefterlevnad, dvs. har väl fungerande och effektiva rutiner för att fullgöra vad som krävs enligt lagstiftningen.
Advokatsamfundets vägledning
Med anledning av den nya lagstiftningen har Advokatsamfundet tagit fram en vägledning för advokater och advokatbyråer som rör lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Vägledningen är tänkt att fungera dels som en introduktion till den nya lagstiftningen, dels som en hjälp i vissa frågor av praktisk och handläggningsmässig natur. Vägledningen anlägger även vissa synpunkter på en del tolkningssvårigheter som lagstiftningen ger upphov till.
Vägledning från IBA, ABA och CCBE
De internationella advokatorganisationerna International Bar Association, American Bar Association och Rådet för de europeiska advokatsamfunden (CCBE) har gemensamt utarbetat en vägledning om hur advokater kan upptäcka och förhindra penningtvätt:
A Lawyer’s Guide to Detecting and Preventing Money Laundering (PDF)
Vägledning från Samordningsorganet mot penningtvätt
Samordningsorganet för tillsyn över åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism har tillsammans med de myndigheter och organisationer som ingår i samordningsorganet tagit fram informationsmaterial med konkret vägledning i hur man som företag under tillsyn följer de krav som finns på att rapportera misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism.
Tillsyn
Sveriges advokatsamfund har tillsyn över att advokater och advokatbyråer fullgör sina skyldigheter enligt penningtvättslagen.
Samtliga verksamhetsutövare som omfattas av det tredje penningtvättsdirektivet ska stå under tillsyn. Enligt PTL ska Sveriges advokatsamfund även fortsättningsvis ha det operativa tillsynsansvaret över advokater.
Tillsynsansvaret för samfundets del innebär ett ansvar för att säkerställa att advokater och advokatbyråerna har rutiner för att vidta de åtgärder som enligt lagstiftningen krävs för att erhålla erforderlig klientkännedom, exempelvis kontrollera identiteten hos presumtiva klienter och att klienter inte utnyttjar advokatverksamheten för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Advokatsamfundet har i promemorian En proaktiv tillsyn över advokater och advokatbyråer angett hur denna tillsyn kommer utövas.
Den utökade rapporteringsskyldighet som genom lagstiftningen nu införs beträffande de befintliga tillsynsmyndigheterna (tidigare omfattades enbart Finansinspektionen av rapporteringsplikten), gäller inte för Advokatsamfundet. Av detta följer att samfundet inte har någon skyldighet att till Finanspolisen rapportera om det vid kontroll av en advokatbyrå eller på annat sätt har upptäckts omständigheter som kan antas ha samband med eller utgöra penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Mer information finns i promemorian En proaktiv tillsyn över advokater och advokatbyråer
Advokatsamfundets syn på penningtvättslagen
Advokatsamfundet och Rådet för advokatsamfunden i EU har under hela arbetet med penningstvättslagstiftningen varit kritiska till att advokater omfattas av penningtvättsdirektiven, då de strider mot advokatyrkets kärnvärden, såsom oberoende, lojalitet och tystnadsplikt.
Enligt den svenska lagen ska också bland andra advokater, på begäran av Finanspolisen och utan föregående rapportering, utan dröjsmål lämna alla uppgifter som behövs för en utredning om penningtvätt eller finansiering av terrorism.
I ett brev till riksdagens justitieutskott i december 2008 uppmärksammade Advokatsamfundet utskottets ledamöter på att den utökade rapporteringsskyldigheten dels inte varit föremål för en ordentlig beredning, dels att den skulle innebära en stor utvidgning genom att finanspolisen ges rätt att begära att advokater på förfrågan bryter sin tystnadsplikt trots att det inte föregåtts av rapportering. Samfundet uppmanade därför justitieutskottet att ändra lagen på denna punkt.
Advokatsamfundet framförde också sin kritik mot den utvidgade rapporteringsskyldigheten i ett brev till finansmarknadsminister Mats Odell, och har lämnat synpunkter i detta hänseeende till de riksdagsledamöter som deltog i riksdagens kammarbehandling av frågan.
Länkar till andra sidor med information om penningtvättsregleringen
Här har vi samlat länkar till andra webbplatser som kan ge viktig information om penningtvättslagstiftningen.
Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet (prop. 2008/09:70)
Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet (SOU 2007:23)
Tidskriften Advokatens temanummer om penningtvättsregleringen
International Bar Associations webbplats om åtgärder mot penningtvätt