Den 8 juni 2026 publicerades den femte nationella riskbedömningen av penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige (NRA 2024/2025). Sveriges advokatsamfund är en av 17 organisationer som gemensamt tagit fram rapporten inom ramen för Samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Den fullständiga rapporten finns tillgänglig här.

Höjd risknivå – fler sektorer på högsta nivå

Jämfört med den nationella riskbedömningen från 2020/2021 bedöms risknivån generellt vara högre, och det är fler sektorer som hamnar på den högsta risknivån. Den höjda risknivån beror främst på att hotet från organiserad brottslighet bedömts ha ökat och att brottsligheten blivit alltmer integrerad i den legala samhällsstrukturen. De kriminella aktörerna har kapacitet att använda företag i sin brottsliga verksamhet och rekryterar eller placerar möjliggörare som kan hjälpa aktörerna att kringgå olika kontrollsystem.

Fyra sektorer bedöms vara förknippade med hög risk i ett nationellt perspektiv: bank- och finansieringsrörelse, betalningsinstitut, bokförings- och redovisningstjänster samt fastighetsmäklare.

Advokatsektorn bedöms ha ”Betydande” risk

Advokater och advokatbyråer bedöms ha en sammantagen sektorsrisk på nivån ”Betydande” för penningtvätt. Det innebär en höjning från nivån ”Medel” i 2020/2021 års nationella riskbedömning.

I rapporten identifieras ett antal riskscenarier och sårbarheter som är specifikt relevanta för advokatkåren:

  • Bolagsstrukturer och transaktioner: Rapporten beskriver att hotaktörer kan använda advokater för att skapa bolagsstrukturer som sedan utnyttjas för penningtvätt eller för att ge transaktioner sken av legitimitet.
  • Klientmedelskonton: Rapporten anger att advokaters klientmedelskonton alltjämt utgör en riskfaktor och ett känt modus i penningtvättssammanhang, bland annat eftersom klientsekretessen kan begränsa bankens insyn i vem medlen på kontot tillhör. I rapporten anges ett antal riskindikatorer, däribland transaktioner till eller från högriskländer eller skatteparadis, fastighetsrelaterade transaktioner med koppling till högriskländer samt transaktioner som snabbt betalas tillbaka till avsändaren.
  • Penningtvätten i sektorn bedöms ske främst i större affärstransaktioner av komplex karaktär som till sin natur är omfattande och svåröverskådliga. I många fall involverar uppläggen ett flertal bolag eller juridiska personer, och skälen för transaktionerna samt frågor om verkligt huvudmannaskap kan vara komplicerade att bedöma.
  • Den låga rapporteringen från advokater till Finanspolisen bedöms inte stå i paritet med den risk som exempelvis advokaters klientmedelskonton förknippas med i brottsbekämpande myndigheters underrättelseflöden. Likaså inkommer det mycket få misstankerapporter från banker avseende advokaters konton.

Vad bör du som advokat göra?

Den nationella riskbedömningen understryker att ett riskbaserat förhållningssätt är avgörande. Som advokat med uppdrag som omfattas av penningtvättslagen bör du:

  • Säkerställa att advokatbyrån har en aktuell och dokumenterad allmän riskbedömning av verksamheten samt att den beaktar den nationella riskbedömningen i relevanta delar.
  • Genomföra klientkännedomsåtgärder innan uppdrag påbörjas.
  • Vara särskilt uppmärksam vid transaktioner som involverar klientmedelskonton, fastighets- och bolagsaffärer samt komplexa ägarstrukturer.
  • Undersöka och ifrågasätta transaktioner som ensamma eller tillsammans ter sig orimligt stora i förhållande till uppdragets syfte och art.
  • Rapportera misstänkt penningtvätt till Finanspolisen i de fall rapporteringsplikten inte är undantagen.

Ta del av rapporten

Den fullständiga nationella riskbedömningen finns tillgänglig på Polismyndighetens webbplats.

Rapporten utgör ett centralt dokument för verksamhetsutövare som omfattas av penningtvättslagen ger en ingående genomgång av hot, sårbarheter och risker i alla sektorer som omfattas av penningtvättslagen, inklusive ett avsnitt specifikt om advokater och advokatbyråer (avsnitt 7.21). Advokater som är verksamma inom de uppdrag som träffas av penningtvättsregelverket uppmanas därför att ta del av rapporten och använda som underlag för sin egen verksamhets riskbedömningar.

Sveriges advokatsamfund ingår i Samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism tillsammans med 16 myndigheter: Bolagsverket, Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten, Fastighetsmäklarinspektionen, Finansinspektionen, Kronofogdemyndigheten, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Polismyndigheten, Revisorsinspektionen, Skatteverket, Spelinspektionen, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.