Tillsynsenheten har genomfört en granskning av samarbeten mellan advokater och aktörer inom insolvensområdet. Syftet med granskningen har varit att utreda om dessa samarbeten sker i enlighet med god advokatsed och om det finns risker för att klienters utsatta situationer utnyttjas, i strid med reglerna om oberoende och förbudet mot ”ambulance chasing” enligt Vägledande regler om god advokatsed (VRGA) 7.8.1 och 7.8.3, samt andra närliggande frågor.
Jens Kallmin, chef för tillsynsenheten, berättar mer om granskningen:
Tillsynsenheten publicerar en ny granskning, denna gång om advokatsamarbeten inom rekonstruktions- och konkursmarknaden. Hur kommer det sig att ni har tittat på just den typen av bransch?
Under våren 2024 fick vi in uppgifter som tydde på att vissa advokater hade inlett samarbeten med externa aktörer på rekonstruktions- och konkursmarknaden, på ett sätt som kunde strida mot god advokatsed. Det handlade bland annat om uppdrag som förmedlats av aktörer som använder tvivelaktiga metoder för att nå företag i ekonomisk kris. Vi såg behov av att utreda hur dessa samarbeten ser ut och vilka advokatetiska risker som kan uppstå när uppdrag inte kommer direkt från klienten – utan förmedlas av en tredje part.
Vad har ni kommit fram till?
Granskningen har inte visat att de advokater som omfattats av tillsynen har åtagit sig uppdrag på ett sätt som direkt eller indirekt utnyttjat klienters trångmål eller stridit mot god advokatsed. Det ligger i linje med Tillsynsmyndigheten i konkurs (TSM) nyligen publicerade rapport om gäldenärsförslag (KFM 5556-2025), där inte heller något missbruk av förslagsförfarandet kunde konstateras.
Samtidigt har vi identifierat tydliga risker kopplade till samarbeten – formella eller informella – med externa aktörer, särskilt när advokaten har begränsad insyn i hur uppdragen anskaffas eller hur dessa aktörer agerar i sin marknadsföring. I dessa delar finns tematiska beröringspunkter med TSM:s rapport, som uppmärksammar att konkurser som föregåtts av rekonstruktion, eller där gäldenären haft ett tidigare ombud inriktat på obeståndsrådgivning, oftare uppvisar varningssignaler – exempelvis höga konsultarvoden, bristfällig bokföring eller oklara transaktioner inför konkurs.
Sammantaget understryker dessa iakttagelser vikten av att advokater har tydliga och medvetna rutiner för uppdragsanskaffning – rutiner som säkerställer att uppdrag inte tas emot i strid med god advokatsed eller på ett sätt som kan äventyra advokatens oberoende. Det handlar inte enbart om att undvika faktiska beroendeförhållanden, utan även om att värna att advokaten inte framstår som en del av en verksamhet som står utanför de advokatetiska regelverken.
Ni rekommenderar advokater och advokatbyråer att ha en strategi för hur uppdrag erhålls. Varför är det särskilt viktigt?
Enligt VRGA 7.8.1 får en advokat inte anskaffa uppdrag på ett sätt som innebär att annans trångmål eller utsatta situation utnyttjas. Enligt 7.8.3 får advokaten inte heller medverka till eller godta att någon annan bedriver ackvisitionsverksamhet eller marknadsföring för advokatens räkning på ett sätt som inte är tillåtet för advokaten själv. Att ha en tydlig strategi för hur uppdrag erhålls är därför av stor betydelse. Det skapar förutsättningar att identifiera varningssignaler i tid, avstå från uppdrag med tveksam bakgrund och säkerställa att advokatverksamheten inte kopplas till affärsmodeller eller marknadsföringsmetoder som inte är förenliga med god advokatsed och som riskerar att skada förtroendet för advokatkåren.
Vill du lägga till något?
Vi vill understryka att rapporten inte ifrågasätter gäldenärsförslag som sådana – de är en viktig del av konkursförfarandet. Det vi lyfter är situationer där externa, oreglerade aktörer använt aggressiva eller oetiska metoder, och där advokaten riskerar att bli en del av något som inte är förenligt med advokatetiken.