Juridiska Biblioteket Hilda SHRA Menu Search Question Bubble User tie User Coin warning Check Close angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin Document hand with heart paragraph

Lagrådet avstyrker 9-månadersgräns för häktning

Inget underlag för att 6-månadersgräns ger sämre utredningsförutsättningar.

Lagrådet avstyrker i ett yttrande justitieutskottets förslag om att ändra lagförslaget i regeringens proposition om tidsgräns för häktning, så att en att en misstänkt ska få vara häktad i högst 9 månader fram till att åtal har väckts. Regeringen föreslog i en proposition i mars att en misstänkt som är över 18 år ska få vara häktad i högst 6 månader. Bakgrunden till förslaget var bland annat den återkommande kritiken mot Sverige för långvariga häktningar och omfattande restriktioner för häktade.

Enligt Lagrådet finns inte underlag för slutsatsen att en tidsgräns på 6 månader, med möjlighet att överskrida tiden vid synnerliga skäl, skulle försämra förutsättningarna för effektiv utredning av allvarliga och svårutredda brott. I stället innebär en tidsgräns på nio månader en risk för att synen på vad som är proportionerligt förskjuts och leder till att häktningstiderna ökar.

Regeringens proposition Effektivare hantering av häktningar och minskad isolering (prop. 2019/20:129) från den 19 mars i år innehöll förslag för att göra hanteringen av häktningar effektivare. 2019/20:129. Förslaget lämnades bland annat mot bakgrund av den återkommande internationella kritiken mot Sverige för långa häktningstider och omfattande användning av restriktioner, det vill säga inskränkningar i häktade personers kontakter med omvärlden.

Regeringen föreslog i propositionen att en misstänkt som är över 18 år ska få vara häktad i högst 6 månader fram till att åtal har väckts. Tiden skulle få överskridas om det finns synnerliga skäl. Det kan handla om att straffvärdet är mycket högt i kombination med att brottet är särskilt svårutrett, till exempel på grund av att det har internationella kopplingar, eller därför att det utgör en del av organiserad eller gängrelaterad brottslighet.

Enligt justitieutskottets förslag skulle regeringens förslag ändras, så att en misstänkt ska få vara häktad i 9 månader. Enligt justitieutskottet skulle det innebära en mer rimlig avvägning mellan behovet av att förhindra de allra längsta häktningstiderna och vikten av att varken försämra förutsättningarna för utredningsarbetet eller möjligheten till lagföring. Möjligheten att överskrida tidsgränsen vid synnerliga skäl skulle finnas kvar enligt justitieutskottets förslag.

Lagrådet konstaterar att förslagen i det utredningsbetänkande (SOU 2016:52) som regeringens proposition grundar sig på bygger på statistik om antal häktade och häktningstider som är 5 år gamla. Lagrådet anser att det statistiska material om utvecklingen efter 2015 som presenteras i lagrådsremissen inte kan ge underlag för bedömning av vad som utgör en välavvägd tidsgräns utifrån utvecklingen av häktningstiderna.

Lagrådet konstaterar också att flera remissinstanser avstyrker justitieutskottets förslag och menar att en tidsgräns på 9 månader skulle bli aktuell i mycket få fall. Enligt remissinstansernas synpunkter kan det därför ifrågasättas om en 9-månadersgräns för häktning skulle få någon egentlig betydelse för att uppnå det syftet att undvika långvariga häktningstider. Ett antal remissinstanser framhåller också att de argument som utskottet anför till stöd för att höja tidsgränsen till 9 månader är just sådana omständigheter som enligt regeringens proposition ska kunna utgöra synnerliga skäl för att överskrida den föreslagna 6-månadersgränsenfristen. Lagrådet instämmer i remissinstansernas synpunkter.

Enligt Lagrådet ger inte lagrådsremissen underlag för slutsatsen att en tidsgräns för häktning på 6 månader skulle försämra förutsättningarna för effektiv utredning av allvarliga och svårutredda brott.Med en tidsgräns på nio månader finns det i stället en risk för att synen på vad som är proportionerligt förskjuts på ett sätt som kan leda till att häktningstiderna ökar jämfört med i dag.

Därför avstyrker Lagrådet utskottets förslag till ändring av regeringens förslag.

Lagrådets yttrande över ett förslag till lag om ändring i rättegångsbalken i justitieutskottets ärende 2020/21:JuU34 Effektivare hantering av häktningar och minskad isolering

Advokatsamfundet avstyrkte i sitt remissyttrande över justitieutskottets promemoria Förlängning av föreslagna tidsgränser för häktning i augusti 2020 utskottets förslag om förlängning av tidsgränsen till 9 månader och instämde i regeringens förslag att en misstänkt ska vara häktad i högst 6 månader. Enligt Advokatsamfundet presenteras inga belägg i utskottspromemorian för att brottsutredningar skulle ha blivit mer svårutredda sedan utredningsbetänkandet lämnades i augusti 2016. Advokatsamfundet ansåg också att utskottets överväganden om en förlängning av häktningstiden saknade de överväganden som behövdes i fråga om den grundläggande principen om proportionalitet (frihetsberövandets proportionalitet i förhållande till det lidande som det innebär för den som misstänks för ett brott).

Advokatsamfundets remissyttrande över justitieutskottets promemoria Förlängning av föreslagna tidsgränser för häktning

I remissyttrandet över utredningsbetänkandet 2016 tillstyrkte Advokatsamfundet att det införs en begränsning av häktningstiderna. Samfundet hade ingen erinran mot förslaget om en 6-månadersgräns för häkning, men ansåg att undantagen för att de föreslagna begränsningarna av häktestider ska kunna frångås, var alltför vida.

Advokatsamfundets remissyttrande över betänkandet Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52)

Sveriges Radio rapporterade i dag den 17 november att det stod klart att förslaget om tidsgräns för häktning inte skulle komma att antas i riksdagen, sedan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna har bestämt sig för att rösta nej till förslaget.

”Maxgräns för häktningar dröjer”, Sveriges Radio Ekot 17/11 2020