Juridiska Biblioteket Hilda SHRA Menu Search Question Bubble User tie User Coin warning Check Close angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin Document hand with heart paragraph

Mia Edwall Insulander replikerar i SvD på riksåklagarens debattinlägg

”Nya regler får inte bara gynna åklagaren”

I en replik bemöter Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander i dag den 17 september riksåklagare Petra Lundhs debattartikel i Svenska Dagbladet den 16 september om att frångå den så kallade omedelbarhetsprincipen i brottmål och om att inte längre kräva att brottsoffer, vittnen och misstänkta ska förhöras personligen under huvudförhandlingen.

Enligt Mia Edwall Insulander är det inte självklart att det är förenligt med grundläggande rättssäkerhetskrav att tillåta att tidiga polisförhör används som bevis i större utsträckning.

Hon betonar att polis och åklagare har hela statens brottsbekämpande resurser till sitt förfogande under förundersökningen och att den enskilde som misstänks för brott får rätt till insyn först när åtal har väckts – först då är det möjligt för den tilltalade att fullt ut försvara sig och föra bevisning. Därför har den misstänkte rätt att vara tyst under brottsutredningen, något som slås fast i Europakonventionen.

Mia Edwall Insulander framhåller att syftet med principerna om omedelbarhet, muntlighet och kontradiktion i rättegången är att det ska råda balans mellan parterna – åklagaren och den tilltalade. Hon ifrågasätter hur parterna ska kunna vara processuellt jämställda om den misstänkte tidigt under utredningen ska behöva binda sig vid vissa uppgifter och ha en förklaringsbörda, och om den tidiga bevisupptagningen sedan ska tillmätas stort bevisvärde.

”Om parterna vid ett tidigt förhör inte är processuellt jämställda på samma sätt som de är vid rättegången, är rättssäkerheten för den enskilde individen direkt hotad”, skriver Mia Edwall Insulander.

Hon påpekar att en rätt för försvararen att ställa frågor vid förhör under förundersökningen inte innebär någon garanti för rättssäkerheten, om inte försvararen samtidigt har fått full insyn i förundersökningen så att försvararen kan ställa relevanta frågor.

Riksåklagaren nämner som exempel att muntlig bevisning före huvudförhandlingen tillåts i brottmål i Danmark. Men Mia Edwall Insulander påminner om att huvudregeln även i Danmark är bevisomedelbarhet genom förhör i domstol, och att de så kallade grundlagsförhören enligt dansk rätt sker i domstol och är noggranna förhör om brottsmisstankarna, där den misstänkte alltid biträds av en försvarare och har rätt till skriftlig dokumentation från utredningen.

Mia Edwall Insulander konstaterar att de utredningsförslag om tidiga förhör som har lagts fram tidigare inte tar hänsyn till grundläggande förutsättningar för den misstänktes möjlighet att försvara sig och att de bortser från domstolens roll. Utredningen om tidiga förhör föreslår varken att förhören ska ske i domstol eller att den misstänkte ska få större insyn i utredningen inför det tidiga polisförhöret. ”Hur ska då rättssäkerheten kunna upprätthållas?” frågar Mia Edwall Insulander.

Mia Edwall Insulander slår fast att en förutsättning för förändringar i straffprocessen för att effektivisera rättsskipningen är att parterna är processuellt jämställda och har samma möjligheter att påverka utredningen.

”Det kan bara ske genom att regler införs som skapar balans mellan åklagare och försvarare, inte regler som enbart underlättar för åklagarsidan”, skriver hon.

Mia Edwall Insulanders replik på SvD Debatt: ”Nya regler får inte bara gynna åklagaren”