Advokatsamfundet riktar i ett remissvar stark kritik mot förslaget om att inte införa någon tidsgräns för häktning av vuxna.
Det ursprungliga förslaget, som lades fram av Häktes- och restriktionsutredningens 2016 i betänkandet Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52), innebar att vuxna normalt skulle få sitta häktade i högst sex månader. Advokatsamfundet var i sitt remissvar till utredningen positivt till en sexmånadersfrist, och pekade bland annat på den kritik som riktats mot Sverige både nationellt och internationellt för långa häktningstider.
Utredningen resulterade i en proposition (prop. 2019/20:129), även den med ett förslag om en sex månaders tidsfrist. Justitieutskottet ändrade sedan denna gräns till nio månader, vilket kritiserades av Advokatsamfundet samt en rad andra remissinstanser. Även Lagrådet var kritiskt mot det nya förslaget.
Efter fortsatta politiska diskussioner blev det klart att inte heller förslaget om en gräns på nio månader skulle få stöd av en majoritet i riksdagen. Utskottet presenterade därför det nu remitterade förslaget om en tremånadersgräns för häktning av barn och unga, medan vuxnas häktningstider förblir obegränsade. Mot bakgrunden av den kritik som framförts redan när gränsen höjdes till nio månader beskriver Advokatsamfundet i sitt remissvar förslaget som märkligt.
Advokatsamfundet tillstyrker däremot förslaget om att begränsa den tillåtna häktningstiden för barn och ungdom upp till 18 års ålder till tre månader, men ifrågasätter förutsättningarna för att överskrida denna tidsgräns. Enligt samfundet är den föreslagna ventilen ”synnerliga skäl” för att överskrida tidsgränsen om tre månader ”alltför vid, oprecis och svårtillämplig”. Advokatsamfundets skriver vidare att ”bedömningen om att det misstänkta brottet skulle anses vara särskilt svårutrett utifrån anknytningar till ”organiserad eller gängrelaterad brottslighet” är alltför oklar, långtgående och riskerar leda till praktiska tillämpningsproblem och försämrad rättssäkerhet för den enskilde.”