Advokatsamfundet avstyrker i ett remissvar förslaget om att misstänkta ska kunna få strafflindring i utbyte mot vissa uppgifter som lämnas.
Advokatsamfundet skriver bland annat i sitt remissvar att: ”Förslaget innebär ett påtagligt närmande till ett kronvittnessystem som allmänt skulle undergräva rättssäkerheten i rättsprocessen och underminera den grundläggande principen om likabehandling. En sådan ordning skulle även kunna öppna upp för en ordning med anonyma vittnen och andra rättssäkerhetsskadliga moment i det sedan länge gällande processrättsliga regelverket för bedömning av skuld och straff i svenska domstolar.”
Enligt förslaget, som läggs fram i utredningen Stora brottmål – nya processrättsliga verktyg, ska en misstänkt kunna förhandla med åklagaren om lämnande av vissa uppgifter i utbyte mot lindring av straff. Om de uppgifter som kan lämnas av den misstänkte är av sådan beskaffenhet att effektivitetsvinster kan tänkas uppnås, kan den misstänktes medverkan belönas genom att en förundersökning kan begränsas till att gälla viss del, genom att en förundersökning om ett annat brott än det som den misstänkte delgetts misstanke om läggs ned eller genom att åklagaren beslutar om ett visst högsta straff för de misstankar som delgetts den misstänkte. Domstolen föreslås vara bunden av åklagarens beslut, samtidigt som den nuvarande strafflindringsbestämmelsen i 29 kap. 5 § första stycket 5, inte ska avskaffas.
Advokatsamfundet ansluter sig med sitt svar till advokat Fredrik Ungerfälts, expert i utredningen, särskilda yttrande. Fredrik Ungerfält skriver där bland annat att de ”förslag som nu lämnas i den föreslagna nya paragrafen 23 kap. 18 c § RB, som ansluter till det tidigare lämnade förslaget om tidiga förhör, är enligt min uppfattning behäftat med så betydande nackdelar ur rättssäkerhetssynpunkt att det inte bör bli föremål för lagstiftning.”