Juridiska Biblioteket Hilda SHRA Menu Search Question Bubble User tie User Coin warning Check Close angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin Document hand with heart paragraph

Regeringen föreslår tidsgräns för häktning

Högst 6 månader för misstänkta över 18 år.

Regeringen har lämnat en lagrådsremiss, Effektivare hantering av häktningar och minskad isolering.,  Förslagen i lagrådsremissen bygger i huvudsak på Häktes- och restriktionsutredningens betänkande Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52) från augusti 2016.

Bakgrunden till förslagen är att Sverige under lång tid har fått internationell och nationell kritik för långvariga häktningar och omfattande användning av restriktioner för häktade. Kritiken har särskilt avsett situationen för häktade barn och den isolering som restriktionerna ofta leder till. Den internationella kritiken har kommit från flera olika organ inom både Europarådet och FN, bland annat Europarådets särskilda kommitté mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och FN:s kommitté mot tortyr. FN:s kommitté för barnets rättigheter har även framfört kritik. Nationellt har kritiken framförts av bland annat Barnombudsmannen och Sveriges advokatsamfund.

Regeringens förslag i lagrådsremissen syftar till en effektivare hantering av häktningar och minskad isolering av häktade. Bland annat införs en tidsgräns för på 6 månader för häktning, som bara ska få överskridas om det finns synnerliga skäl. Förslagen innehåller också ändrade bestämmelser om frihetsberövade som är under 18 år.

I lagrådsremissen föreslår regeringen följande.

  • En misstänkt ska som utgångspunkt få vara häktad i längst 6 månader fram till dess att åtal har väckts. Om den misstänkte inte har fyllt 18 år, ska motsvarande tid vara 3 månader. Tiderna ska få överskridas om det finns synnerliga skäl, till exempel när det misstänkta brottet är särskilt svårutrett därför att det är en del av organiserad eller gängrelaterad brottslighet.
  • En misstänkt som är under 18 år och intagen i häkte ska ha rätt att vistas med personal eller någon annan i minst fyra timmar varje dag.
  • Rätten ska besluta vilka slags restriktioner åklagaren får ge en misstänkt.
  • Möjligheterna att hålla en gemensam häktnings- och huvudförhandling ska utökas.
  • Åklagaren ska redovisa en tidsplan för förundersökningen.
  • Den som inte har fyllt 18 år och som är gripen eller anhållen ska få hållas i förvar i polisarrest endast om det är absolut nödvändigt och ska därför som utgångspunkt placeras på något annat ställe.
  • Det ska tydliggöras att den som inte har fyllt 18 år får anhållas endast om det finns synnerliga skäl.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.

Advokatsamfundet tillstyrkte de flesta förslagen i betänkandet i sitt remissyttrande över utredningens betänkande 2016, men var kritiskt till förslaget om att åklagare skulle få förordna offentlig försvarare för en misstänkt i avvaktan på rättens beslut. Det förslaget behandlade regeringen redan i propositionen Genomförande av rättshjälpsdirektivet (prop. 2018/19:42). Riksdagen beslöt i mars 2018 att avslå regeringens förslag i den del som gällde möjlighet för åklagare att interimistiskt förordna offentlig försvarare.

Advokatsamfundets remissyttrande över betänkandet Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52)