I dag den 7 maj meddelade Svea hovrätt dom i mål nr B 3203-21, som gäller ett åtal för grovt vapenbrott. Eskilstuna tingsrätt hade dömt den tilltalade för brottet till fängelse i tre år och nio månader. Hovrätten frikände genom sin dom den tilltalade.
Åklagaren åberopade material från kommunikationstjänsten Encrochat till stöd för ett påstående om att den tilltalade hade gjort sig skyldig till grovt vapenbrott genom innehav av ett flertal vapen. Materialet utgjorde den huvudsakliga bevisningen i målet.
Under förra året lyckades franska myndigheter få tillgång till kommunikation som hade skett med användning av Encrochattjänsten. Material som har kommits åt på det sättet och som gäller svenska användare har gjorts tillgängligt för svensk polis och åklagare. Tillgången till materialet har väckt frågan om det är tillåtet att använda materialet som bevis i en brottmålsrättegång. Den frågan har prövats i flera mål i svenska domstolar.
Hovrätten kommer fram till att det visserligen finns oklarheter i målet kring åtkomsten av materialet, men trots det finner hovrätten att bevisningen inte har tillförts målet i uppenbar strid med fransk eller svensk lag eller med europeiska eller internationella överenskommelser. Därför har hovrätten tillåtit att Encrochatmaterialet får åberopas i målet.
Men hovrätten bedömer att de oklarheter som finns om åtkomsten till Encrochatmaterialet har påverkat den tilltalades möjligheter att försvara sig mot anklagelsen. Det har kommit fram att försvaret har begärt klarläggande information i de delarna, men att försvaret inte har fått sådan information. Genom det har möjligheten för den tilltalade att bemöta bevisningen blivit klart begränsad. Det har även påverkat hovrättens möjlighet att bedöma värdet av den bevisning som har skaffats fram genom avläsning av Encrochatmeddelanden.
Utöver det beaktar hovrätten i sin bedömning även att innehållet i Encrochatmaterialet och i den övriga bevisningen inte pekar mot den tilltalade som gärningsman tillräckligt tydligt. Därför kommer hovrätten fram till att den utredning som åklagaren har åberopat inte är så stark som det krävs för en fällande dom.
Svea hovrätts dom den 7 maj i mål nr B 3203-21