Juridiska Biblioteket Hilda SHRA Menu Search Question Bubble User tie User Coin warning Check Close angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin Document hand with heart paragraph

HD: Målsägandebiträde även i hovrätten är huvudregel vid sexualbrott

Men målsägandens behov i hovrätten ska vara utgångspunkt för prövningen.

Högsta domstolen (HD) slår i ett beslut i dag den 23 november fast att presumtionen för att förordna målsägandebiträde vid sexualbrott gäller även i hovrätten.

Ett målsägandebiträde ska under vissa förutsättningar förordnas för målsäganden när en förundersökning har inletts. Prövningen av om ett målsägandebiträde ska förordnas utgår bland annat från vilken typ av brott det gäller. Vid sexualbrott finns det en stark presumtion för att förordna ett målägandebiträde: Det ska göras, om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av det.

Som huvudregel gäller målsägandebiträdets förordnande tills tiden för att överklaga tingsrättens dom har löpt ut. Om domen överklagas, ska hovrätten pröva om målsägandebiträdet ska förordnas även i hovrätten.

Vid huvudförhandlingen i hovrätten hålls som regel inga nya förhör med målsäganden, den tilltalade eller vittnena. I stället spelar hovrätten upp de videofilmade förhören från tingsrätten. Det innebär att målsäganden i de flesta fall inte är med personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten.

I dagens beslut uttalar HD att – vid sexualbrott – presumtionen för förordnande gäller även i hovrätten. Det innebär att målsägandebiträde ska förordnas, om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av biträde. Men prövningen ska ske utifrån de behov som målsäganden har i hovrätten. Faktorer som har betydelse är bland annat

  • om målsäganden ska närvara vid huvudförhandlingen
  • om det ska hållas förhör
  • hur komplicerad skadeståndsfrågan är
  • om, och i så fall på vilket sätt, målsäganden har biträtt åtalet.

Frågan gäller ett mål om våldtäkt, där både åklagaren och målsäganden har överklagat den frikännande domen. Det framgår av utredningen att målsäganden inte ska närvara vid huvudförhandlingen i hovrätten, att ingen ny bevisning åberopas och att förhören från tingsrätten ska spelas upp i hovrätten. Därför anser HD att det är uppenbart att det inte finns något behov av målsägandebiträde med hänsyn till prövningen av ansvarsfrågan.

Däremot finner HD att det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av ett målsägandebiträde, när det gäller prövningen av hennes skadeståndsanspråk – för eftersom tingsrätten meddelade frikännande dom, prövades skadeståndsanspråket inte i sak. Beroende på hur hovrätten bedömer ansvarsfrågan, kan det bli så att skadeståndsanspråket prövas i sak i hovrätten som första instans.

Därför förordnade HD ett målsägandebiträde för målsäganden i hovrätten.

Högsta domstolens beslut den 23 november 2018 i mål nr Ö 5233-18