Regeringen föreslår att undantaget i nuvarande lagstiftning som gäller rapporteringsskyldigheten för advokaters klientmedelskonton ska tas bort. Förslaget läggs fram i propositionen 2018/19:9 Ytterligare ändringar vad gäller automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och några andra skattefrågor. Enligt det nu gällande undantaget anses inte en advokats klient som innehavare av ett klientmedelskonto som advokaten förvaltar för klientens räkning. Därmed behöver rapporteringsskyldiga finansiella institut inte identifiera klienter i egenskap av kontohavare för advokaters klientmedelskonton.
Bestämmelserna finns i lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet.
Regeringen hävdar att lagändringarna behövs för att till fullo genomföra det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton, som annars genomfördes genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 2016. Förslaget till nya lagändringar läggs fram efter påpekanden från det globala forumet för transparens och informationsutbyte i fråga om skatter (Global Forum), som utvärderade Sveriges lagstiftning på området 2017.
Sveriges advokatsamfund har avstyrkt förslaget, liksom Svenska Bankföreningen. Näringslivets skattedelegation, med instämmande av Företagarna, Svenska Bankföreningen och Svenskt Näringsliv, ansåg också i sina remissvar till promemorian där förslaget lades fram, att skälen för undantaget för advokaters klientmedelskonton alltjämt gör sig gällande.
I sitt remissvar avstyrkte Advokatsamfundet förslaget kraftfullt på flera grunder.
Advokatsamfundet underströk att Global Forum inte säger att det svenska undantaget för advokaters klientmedelskonton är oacceptabelt, utan bara uppmanar Sverige att se över frågan. Samfundet menade att det var anmärkningsvärt att de skäl för förslaget som regeringen redovisar i sin promemoria inte överensstämmer med Global Forums bedömning.
Vidare noterade samfundet att promemorian inte redovisar någon bedömning av om undantaget för advokater verkligen har en negativ inverkan, och att det därför inte går att dra några slutsatser om att den svenska regleringen är otillräcklig. Enligt Advokatsamfundets bestämda uppfattning svarar den svenska regleringen väl upp mot kraven på ett effektivt genomförande av de internationella reglerna.
Advokatsamfundet framhöll i remissvaret särskilt att det förtroendefulla förhållandet mellan advokater och deras klienter är av grundläggande betydelse i rättsstaten och påminde om Högsta förvaltningsdomstolens avgörande i HFD 2012 ref. 12, där HFD avvisade en rätt för Skatteverket till insyn i klientmedelskonton med hänvisning till att en sådan åtgärd vore för ingripande i den enskildes möjligheter att söka råd och biträde i skydd av advokaters tystnadsplikt.
Därtill konstaterade Advokatsamfundet att promemorian inte verkade bygga på någon närmare undersökning av hur vanligt det är att advokater håller klientmedelskonton, vad klientmedelskonton används till eller vilken risk det finns för att klientmedelskonton används för brottsliga syften. Advokatsamfundet anser inte att det är försvarligt att genomföra ingripande förändringar i förhållandet mellan advokater och deras klienter utan noggrann undersökning av de faktiska förhållandena.
Även Svenska Bankföreningen anförde som skäl för att avstyrka förslaget att det inte har redovisats något konkret och övertygande skäl till varför undantaget skulle leda till ökat skattefusk och skatteundandragande och noterade att det internationella regelverket lämnar betydande val och tolkningsutrymme åt de enskilda länderna. Bankföreningen underströk att det ytterst handlar om den enskildes behov av skydd för sin integritet och andra grundläggande mänskliga värden.
Advokatsamfundet påminde därutöver om att advokater i sin hantering av klientmedelskonton inte bara är underkastade allmänna regler, utan också måste följa stränga särskilda regler, både vad gäller de begränsade syften för vilka klientmedelskonton får användas och tillsynen över hur klientmedelskonton faktiskt används.
Vid en avvägning mellan Sveriges intresse av att genomföra den föreslagna lagändringen och intresset av att upprätthålla advokatsekretessen framstår det enligt Advokatsamfundet därför som uppenbart att skälen för att ta bort det föreliggande undantaget är avsevärt svagare än de principiellt sett starka skäl som motiverar ett bibehållande av undantaget. Advokatsamfundet anser därför att förslaget inte borde leda till lagstiftning.
Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg säger i en kommentar:
– Detta är ytterligare ett initiativ som urholkar advokatens tystnadsplikt och därmed klientens privilegier. Det finns många starka och legitima skäl som talar för att advokats klientmedelskonton också i fortsättningen ska vara undantagna från rapporteringsplikt. Det inger starka betänkligheter när lagstiftaren på, som i detta fall, oklara grunder vill omvandla advokatrollen från att vara en förtrogen rådgivare till att bli angivare.