Enligt EU-domstolens avgörande i den så kallade Tele2-domen är den svenska datalagringen alltför omfattande och inte förenlig med EU-rättens krav. I en proposition lämnar nu regeringen nu förslag på hur regleringen av datalagring ska göras förenliga med EU-rätten på området.
Regeringen föreslår i propositionen att lagringens omfattning ska minskas och lagringstiderna differentieras. Lagringen bör, enligt förslaget, inte få ske utanför EU. Det ska också krävas beslut av åklagare för att de brottsbekämpande myndigheterna ska få inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation i underrättelseverksamhet.
Regeringen föreslår också att en bestämmelse som nu är tidsbegränsad ska permanentas i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet. Det ska dessutom bli möjligt att få tillstånd att hämta in uppgifter om brottslig verksamhet som innefattar statsstyrt företagsspioneri och grov misshandel eller olaga frihetsberövande i systemhotande syfte.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2019.
Advokatsamfundet var i sitt remissvar till den utredning som föregått propositionen i huvudsak positivt till de presenterade förslagen. Samfundet efterlyste dock en uttrycklig regel som undantar uppgifter som skyddas av advokatsekretess från lagringsskyldigheten, istället för den av utredningen föreslagna skyldigheten att förstöra sådana uppgifter som omfattas av rättegångsbalkens frågeförbud.
Regeringen frångår på denna punkt utredningens förslag, och föreslår inte någon skyldighet att förstöra uppgifter som omfattas av sekretess. Det finns, enligt regeringen, redan i dag ett fullgott skydd mot obehörigt röjande av uppgifter.
Datalagring vid brottsbekämpning – anpassningar till EU-rätten, prop. 2018/19:86