Justitiekanslern har specialgranskat 132 beslut om ersättning till rättsliga biträden, huvudsakligen försvarare, som kom in under perioden 3 september – 30 oktober 2020. Det handlar om ersättningar över 150 00 kronor, alltså de ersättningsbeslut som domstolarna är skyldiga att underrätta JK om.
Syftet med granskningen har varit att undersöka hur domstolarna använder de olika kontrollmekanismer som finns för att säkerställa att ersättningarna är riktiga och skäliga. Däremot har JK inte granskat om själva ersättningsanspråken är riktiga eller om de rättsliga biträdena uppfyller sina skyldigheter när de lämnar ersättningsanspråken.
Granskningen visar att det finns brister i flera led av kontrollsystemen.
- I 16 procent av besluten har JK sett brister i domstolarnas underrättelser till myndigheten om ersättningar över 150 000. I ytterligare några fall har underrättelsen skickats först efter att överklagandetiden gått ut.
- I cirka 15 procent av ärendena har domstolarna inte hört åklagaren över ersättningsanspråket, trots att det finns en sådan skyldighet. JK har också sett att åklagarens yttrande över ersättningen får stort genomslag i domstolens bedömning av anspråken. Ett skriftligt yttrande från åklagaren leder ofta till tydligare motiveringar från domstolens sida.
- I tre fall har domstolarna underlåtit att rapportera beslut om betydande nedsättningar av ersättning till Advokatsamfundet.
- I cirka 20 procent av ärendena har ersättningsbesluten inte motiverats. JK konstaterar att uteblivna eller bristfälliga skäl försvårar myndighetens granskning, och att det även finns en risk att parterna och allmänheten uppfattar det som att frågan inte har prövats med den noggrannhet som krävs.
Sammanfattningsvis skriver JK att kan man kan ”konstateras att det förekommer brister i flera led av kontrollsystemet. Att de möjligheter som står till buds för att belysa ett ersättningsanspråks skälighet inte utnyttjas fullt ut är inte godtagbart. I förlängningen kan detta få till följd att samhällets resurser inte används effektivt och på bästa sätt. Mot den bakgrunden betonar Justitiekanslern vikten av att alla aktörer fullgör sina uppgifter och att dessa frågor ges tillräckligt med utrymme. Detta förutsätter att alla håller sig uppdaterade på området och kontinuerligt arbetar med frågorna.”
JK pekar också på att det, för att man ska kunna säkerställa ordentliga kontroller av ersättningarna, krävs stöd och tillräckligt utrymme till alla som arbetar med ersättningsfrågorna. Utbildning och rutindokument är två viktiga delar av detta, enligt JK, som också sett att det finns en viss osäkerhet bland åklagare kring hur granskningsuppgiften ska fullgöras.
För Advokatsamfundet utgör rapporteringen om större nedsättningar av ersättningsanspråk en del av samfundets tillsyn över advokater. Tanken är dels att rapporteringsskyldigheten ska bidra till att advokaterna tar ett stort ansvar för sina kostnadsräkningar och ersättningsanspråk, dels att den ska möjliggöra disciplinära förfaranden när Advokatsamfundet bedömer det nödvändigt.