Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att vissa principer om hur domstolarna hanterar mål ska regleras i lag i stället för i förordningar och praxis. Det gäller bland annat frågan om vem som ska vara rättens ordförande när flera juristdomare deltar. Ett syfte med reglering i lag är att stärka domstolarnas och domarnas oberoende och opartiska ställning, skriver regeringen.
När flera lagfarna domare deltar i rätten, s.k. kollegial handläggning, ska en av dem vara rättens ordförande. Regeringen föreslår:
- Ordförandeskapet vid kollegial handläggning ska regleras i lag. Lagregleringen motsvarar i stort den ordning som redan tillämpas, men innebär även att tidigare ordinarie domare får vara ordförande i tingsrätten och förvaltningsrätten om det finns särskilda skäl.
- Lagregleringen av ordförandeskapet ska omfatta även Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, mark- och miljödomstolarna, patent- och marknadsdomstolarna, Migrationsöverdomstolen och Arbetsdomstolen.
- Omröstningsreglerna ska ändras så att det tydligt framgår dels i vilka situationer ordföranden har utslagsröst, dels att ordföranden ska säga sin mening sist av de lagfarna domarna.
Regeringen föreslår också att grundläggande bestämmelser om fördelning av mål och ärenden mellan enskilda domare ska införas i lag. Regeringen föreslår dessutom att mer enhetliga behörighetskrav för särskilda ledamöter i domstol ska införas och att bestämmelsen om hovrättens tillsyn över tingsrätterna ska tas bort.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.
Lagrådsremissen Ordförandeskapet i domstol vid kollegial handläggning