Finansdepartementet har lagt fram ett förslag till hur EU:s fjärde penningstvättsdirektiv ska genomföras i Sverige när det gäller advokatverksamhet. F.d. kammarrättslagmannen Christer Sjödin har på regeringens uppdrag biträtt departementet med att utarbeta promemorian Tillsyn över och ingripanden mot advokatverksamhet vid tillämpning av penningtvättsregelverket. Advokatsamfundets ställföreträdande chefsjurist Johan Sangborn har ingått i en referensgrupp i arbetet.
Förslagen innebär bland annat att advokatbolagen uttryckligen ska ställas under Advokatsamfundets tillsyn när det gäller regelverket för penningtvätt och finansiering av terrorism. De bestämmelser i rättegångsbalken som gäller för tillsyn över och ingripande mot advokater ska gälla även för advokatbolagen i tillämpliga delar. Promemorian bedömer inte att biträdande jurister är att betrakta som oberoende jurister i direktivets mening. Därför föreslås att de inte ska omfattas av lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Promemorian föreslår att en möjlighet att besluta om sanktionsavgift vid överträdelser av regelverket ska införas, utöver de ingripanden som kan göras mot advokater och advokatbolag enligt bestämmelserna i rättegångsbalken. Det ska också införas en möjlighet att besluta om en sanktionsavgift mot personer i ledningen för ett advokatbolag och om ett tillfälligt förbud att ha en sådan befattning, för att tillgodose direktivets krav på att ingripanden ska kunna göras mot sådana personer. Enligt förslaget ska Länsstyrelsen i Stockholms län fatta beslut om sanktionsavgift och tillfälligt förbud, medan Advokatsamfundet bör besluta om övriga ingripanden. Promemorian föreslår också att Advokatsamfundet ska ges möjlighet att genomföra undersökning på plats hos en advokat eller ett advokatbolag, när det anses nödvändigt för tillsynen.
Ändringarna ska genomföras genom en ny lag: lagen om tillsyn över och ingripanden mot advokatverksamhet i vissa fall. Den nya lagen ska gälla utöver vad som sägs i rättegångsbalken. Dessutom ska ändringarna genomföras genom ändringar i rättegångsbalken, lagen om belastningsregister, offentlighets- och sekretesslagen, lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och förordningen om belastningsregister.
Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
Advokatsamfundet och andra remissinstanser ska yttra sig över förslagen i promemorian senast den 3 september 2018.