I en lagrådsremiss den 28 mars, Tillsyn över och ingripanden mot advokatväsendet vid tillämpning av penningtvättslagen, lämnar regeringen förslag till hur svenska lagar och förordningar ska ändras för att uppfylla EU:s fjärde penningtvättsdirektiv (EU 2015/849) när det gäller advokatverksamhet. Det är framför allt fråga om att komplettera penningtvättslagen (2017:630) som trädde i kraft den 1 augusti 2017 med nya bestämmelser om tillsyn över och ingripanden mot advokater och advokatbolag.

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 oktober 2019.

Nytt kapitel i penningtvättslagen

I huvudsak överensstämmer förslagen i lagrådsremissen med förslagen i Finansdepartementets promemoria Tillsyn över och ingripanden mot advokatverksamhet vid tillämpning av penningtvättsregelverket från den 25 maj 2018. Men på några punkter skiljer sig regeringens förslag i lagrådsremissen från förslagen i promemorian.

I lagrådsremissen föreslår regeringen att bestämmelserna om advokater och advokatbolag ska tas in i ett nytt kapitel i penningtvättslagen, i stället för att tas in i en ny lag, som föreslogs i promemorian.

Lämplighetsprövning

I fråga om lämplighetsprövning för ledande befattningar eller kvalificerat innehav av andelar i advokatbolag tillmötesgår regeringen i lagrådsremissen den uppfattning som Advokatsamfundet uttryckte i sitt yttrande över Finansdepartementets tidigare förslag. Advokatsamfundet ansåg att det i uttryckligen bör krävas att det är fråga om allvarlig brottslighet för att en advokat inte ska kunna ha ett kvalificerat innehav av andelar i ett advokatbolag eller ingå i ledningen – i enlighet med motsvarande bestämmelse i penningtvättslagen.

Regeringen föreslår i lagrådsremissen att det uttryckligen ska anges i lag att den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller som har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet inte ska få ha ett kvalificerat innehav av andelar i ett advokatbolag eller ingå i dess ledning. Kvalificerat innehav ska ha samma betydelse som i lagen om bank- och finansieringsrörelse.. I Finandsdepartementets tidigare promemoria föreslogs att lämplighetsprövningen skulle ta sikte på ”brottslighet inom områden som är relevanta för penningtvätt eller finansiering av terrorism”. Regeringen föreslår att lämplighetsprövningen regleras på samma sätt som redan gäller enligt penningtvättslagen (7 kap. 6 §).

Ingripanden mot advokater och advokatbolag

I Finansdepartementets promemoria föreslogs att advokater och advokatbolag skulle vara skyldiga att lämna de uppgifter till länsstyrelsen, som länsstyrelsen behöver för sin prövning av ingripanden mot advokater och advokatbolag. Advokatsamfundet noterade i sitt yttrande att en sådan skyldighet skulle innebära en begränsning av advokaternas stadgade tystnadsplikt. Regeringen föreslår nu i stället i lagrådsremissen att Advokatsamfundets styrelse eller disciplinnämnd ska lämna de uppgifter till länsstyrelsen som behövs för länsstyrelsens prövning. Regeringen anser att bestämmelserna i 8 kap. 6 § rättegångsbalken och 23 och 25 §§ förvaltningslagen, tillsammans med den föreslagna bestämmelsen om att Advokatsamfundet ska lämna uppgifter till länsstyrelsen, är tillräckliga.

Advokatsamfundets remissvar 2018

Advokatsamfundet deltog i utredningsarbetet genom att Advokatsamfundets ställföreträdande chefsjurist Johan Sangborn ingick i utredarens referensgrupp som expert och hade i huvudsak inga anmärkningar mot förslagen i Finansdepartementets promemoria 2018. På några punkter hade Advokatsamfundet ändå invändningar, som tillsammans med ett antal påpekanden redovisas i samfundets remissvar.

Anne Rambergs kommentar till finansmarknadsministerns uttalanden

I samband med att regeringen lämnade lagrådsremissen den 28 mars gjorde finansmarknadsminister Per Bolund vissa uttalanden om advokater och penningtvättsregleringen. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg kommenterar finansmarknadsminister Bolunds uttalanden om lagstiftning om advokater och penningtvätt enligt följande.

”Statsrådet Bolund uppger sig vara ’förbannad’ på Swedbank. Det kan man verkligen förstå. Regeringen verkar dock försöka dra politisk nytta av situationen genom att under stora åthävor meddela att den på torsdagen beslutat om en lagrådsremiss rörande penningtvätt och advokater antydande att det skulle förekomma penningtvätt på svenska advokatbyråer i en omfattning som föranledde detta lagstiftningsinitiativ.

Lagrådsremissen tar emellertid sin utgångspunkt i ett flera år gammalt penningtvättsdirektiv, som måste implementeras i svensk rätt. På grund av otillräckligt beredningsunderlag vid implementeringen av direktivet tvingades man att bryta ut den del som avsåg advokater. Vi har haft en expert med i utredningen och avgivit ett långt yttrande över betänkandet som bland annat behandlar sanktionsavgifter och ingripande mot person i ledande befattning. Inte som antyddes av statsrådet mer långtgående disciplinära åtgärder. Dessa åvilar alltjämt Advokatsamfundet.

Det ankommer också på Advokatsamfundet att lämna över ett ärende till länsstyrelsen för bedömning i vissa fall. Eftersom vi inte önskade ha ansvaret för att utdöma sanktionsavgifter med mera har det kommit att anförtros länsstyrelsen. Vi föreslog att Justitiekanslern istället skulle få denna uppgift, då det är den myndighet som utövar tillsyn över Advokatsamfundet. Justitiekanslern var dock inte så förtjust i denna tanke.

Regeringens beslut om en lagrådsremiss har dock låtit vänta på sig. Oklart varför. Förslaget har ingenting med Swedbank att göra och framförallt ingenting med advokaters medverkan i den påstådda penningtvätten att göra. Lättvunna politiska poänger är inte det som behövs i dagsläget.”