I ett beslut från Högsta domstolen (HD) som handlar om när målsägandebiträde ska förordnas i hovrätten behandlar HD särskilt betydelsen av att målsäganden har ett eget påföljdsyrkande.
Tingsrätten hade dömt en lärare för att ha misshandlat en elev som gick i åttonde klass. Enligt tingsrätten hade läraren efter en ordväxling om betygsättning skallat eleven, lagt ner och hållit fast eleven i kragen och tryckt händerna mot hans hals. Tingsrätten beaktade att gärningen var av nödvärnskaraktär och skedde efter viss provokation, men fann ändå att det fanns en presumtion för fängelse eftersom det rörde sig om misshandel från en lärare mot en elev i skolans lokaler. Tingsrätten bestämde ändå påföljden till villkorlig dom, utan samhällstjänst eller böter, efter att ha beaktat bland annat att läraren omedelbart hade fått lämna sin sin tjänst vid skolan och att han hade fått utstå mycket hot och hat i sociala medier.
Läraren överklagade domen och yrkade att hovrätten skulle ogilla åtalet. Åklagaren överklagade inte och motsatte sig ändring av domen. Eleven, som hade biträtt åtalet, överklagade och yrkade straffskärpning i hovrätten.
I tingsrätten hade eleven ett målsägandebiträde. I sitt avgörande har nu HD beslutat att ett målsägandebiträde ska förordnas också i hovrätten.
I avgörandet redovisar HD hur man bör se på betydelsen av att en målsägande har ett eget påföljdsyrkande i fall när åklagaren inte överklagar. Att målsäganden har ett eget påföljdsyrkande ska väga förhållandevis tungt vid bedömningen av om det finns behov av ett målsägandebiträde, men det ska samtidigt inte automatiskt föranleda att ett biträde förordnas. En helhetsbedömning av behovet ska alltid göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
I det aktuella fallet gjorde HD bedömningen att ett målsägandebiträde skulle bidra till att påföljdsyrkandet kan behandlas på ett tillfredsställande sätt, och vid en helhetsbedömning – där HD också tar hänsyn till omständigheterna kring gärningen samt elevens ålder och relation till läraren – kan eleven antas ha behov av målsägandebiträde även i hovrätten.
Högsta domstolens beslut den 22 september 2021 i mål nr Ö 597-21