Kriminalvårdens generaldirektör beslutade i februari 2020 om en ny hantering av intagnas medel. Beslutet innebar att intagna i anstalter och häkten i princip inte längre får ta emot eller inneha andra pengar än sådana som betalas ut av Kriminalvården.
Beslutet ledde till klagomål från flera intagna. Även Advokatsamfundet reagerade. I en skrivelse till Kriminalvården påpekade samfundet att beslutet kunde ifrågasättas bland annat utifrån de intagnas rättighetsperspektiv och att det dessutom riskerade att leda till en rad komplikationer för offentliga försvarare.
Riksdagens ombudsmän, JO, har nu granskat beslutet. JO:s kritik går på samma linje som Advokatsamfundets.
JO Katarina Påhlsson kritiserar att Kriminalvården inte införde den nya regleringen genom en ändring av föreskrifterna i myndighetens författningssamling, KVFS, utan i ett enskilt beslut meddelat av generaldirektören. JO anser att detta skapade en otydlighet i normgivningen som enligt JO:s mening är mycket otillfredsställande ur ett rättssäkerhetsperspektiv.
Kritik riktas också mot beslutets utformning, som enligt JO skapade otydlighet och osäkerhet. Förbudet mot att sätta in eller ge pengar till intagna infördes också trots att Kriminalvården inte hade löst frågan om hur ålderspensionärer och andra med externa ersättningar skulle kunna få sin ersättning överförd.
Jo har också granskat konsekvenserna av Kriminalvårdens beslut. Det har, påpekar JO, lett till att många intagna har betydligt mindre pengar att röra sig med. Därmed har också ersättningen för sysselsättning på häkten och anstalter blivit än mer betydelsefull. Mot den bakgrunden är bristen på sysselsättning i häkten och anstalter enligt JO mycket bekymmersam.
JO Katarina Påhlsson uttalar slutligen att hon förutsätter att Kriminalvården löpande överväger vilka åtgärder som bör vidtas för att lindra den effekt som förbudet mot insättning av externa medel får för de intagna.
Advokatsamfundets skrivelse till Kriminalvården med synpunkter på beslut om intagnas medel