Juridiska Biblioteket Hilda SHRA Menu Search Question Bubble User tie User Coin warning Check Close angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin Document hand with heart paragraph

Regeringen har fastställt ny modell för att beräkna timkostnadsnormen

Beaktar inte Advokatsamfundets omfattande kritik mot förslaget.

Regeringen har beslutat att fastställa det förslag till ny, förenklad modell för beräkning av timkostnadsnormen för rättsliga biträden som Justitiedepartementet presenterade tidigare under 2017.

Beslutet innebär att underlaget för timkostnadsnormen ska knytas till ett tjänsteprisindex för tjänster inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, som hämtas från SCB:s statistik med en tvåårig eftersläpning.

I beslutet har regeringen inte beaktat den omfattande kritik som Advokatsamfundet riktade mot förslaget i sitt remissvar i september.

I remissvaret avstyrkte Advokatsamfundet kraftigt förslaget till ny beräkningsmodell.

– Jag finner det anmärkningsvärt att regeringen förefaller vara av uppfattningen att advokater inte ska få skäligt betalt för sitt arbete. Och inte bara det. Man anser tydligen att advokater i dagens system får för mycket betalt. Det inger stark olust, inte minst i ljuset av att advokater under lång tid agerat bank åt staten då de inte fått betalt för nedlagt arbete. Rättssäkerhet innebär att den rättssökande allmänheten ska ha tillgång till advokater som kan företräda dem, inte sällan mot staten. För att åstadkomma detta måste advokater vara tillförsäkrade en skälig ersättning. Så är inte fallet. Redan idag är advokaten den sämst betalade av rättens aktörer, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.

Advokatsamfundet ansåg i sitt remissyttrande att promemorian, som omfattar strax över tre sidor, är alltför summarisk för att kunna läggas till grund för en förändrad modell för beräkning av timkostnadsnormen för ersättning till rättsliga biträden. Samfundet menade också att den beräkningsmodell som föreslås skulle leda till en sänkning av timkostnadsnormen.

I promemorian anförs flera skäl till att införa en ny modell för beräkning av timkostnadsnormen. Ett skäl är att den nuvarande beräkningsmodellen är komplicerad och innebär att Domstolsverket måste göra en rad beräkningar, vilket är resurskrävande.

I remissvaret skriver Advokatsamfundet att det, såvitt samfundet känner till, aldrig tidigare har anförts att den nuvarande beräkningsmodellen är så komplicerad och resurskrävande för Domstolsverket att modellen av den anledningen måste ändras. Enligt Advokatsamfundet är det inte heller ett tillräckligt skäl för att ändra beräkningsmodellen.

Promemorian påtalar att den nuvarande modellen innebär att det är svårt att kontrollera att omräkningen över tid korrekt återspeglar kostnadsutvecklingen för rättsliga biträden, och att det kan konstateras att timkostnadsnormen över tid har haft en högre uppräkning än jämförbara omräkningsalternativ.

Advokatsamfundet noterar i sitt remissyttrande att påståendet om att det är svårt att kontrollera att omräkningen över tid korrekt återspeglar kostnadsutvecklingen för rättsliga biträden inte utvecklas i promemorian och att vad som ligger till grund för påståendet inte heller framgår. Samfundet anser att det inte är acceptabelt att införa en ny grund för beräkning av timkostnadsnormen med enbart det påståendet som grund. Grunden till påståendet om att timkostnadsnormen över tid har haft en högre uppräkning än jämförbara omräkningsalternativ redovisas inte heller.

I promemorian anförs också att modellens konstruktion gör det svårt att prognostisera utvecklingen av normen. Advokatsamfundet noterar att inte heller grunden för det påståendet redovisas, och konstaterar att inget av de påståendena därför kan läggas till grund för att införa en ny beräkningsgrund för timkostnadsnormen.

När det gäller promemorians omfattning konstaterar Advokatsamfundet att samfundet torde vara den remissinstans i Sverige som besvarar flest remisser på ett år, undantaget myndigheter under regeringen – med 117 remissyttranden under 2016. Samfundet konstaterar vidare att den remitterade promemorian om ny beräkningsmodell för timkostnadsnormen är på drygt tre sidor, och att den i betydande mån avviker från de underlag som brukar skickas på remiss, dels till sin omfattning, dels då den består av en rad summariska påståenden som grund till den föreslagna förändringen.

Att på detta underlag lämna motiverade ställningstaganden är i stort sett inte görligt, skriver samfundet i sitt yttrande, och fortsätter: ”I sammanhanget måste det dessutom tilläggas att det framstår som ett ytterst nonchalant sätt att hantera frågan om införande av en ny beräkningsmodell för timkostnadsnormen, då den föreslagna förändringen påverkar många tusen personers möjlighet att ta betalt för sina tjänster”.

Slutligen drar Advokatsamfundet slutsatsen att de ekonomiska konsekvenserna av en ny modell för beräkning av timkostnadsnormen såvitt kan utläsas blir att normen sänks, och skriver: ”Att på detta förtäckta och otydliga sätt ytterligare försämra de ekonomiska förhållanden som gäller för de advokater som åtar sig uppdrag inom timkostnadsnormens område är inte heller acceptabelt.”

Regeringens beslut den 9 november 2017 om beräkning av timkostnadsnorm inom rättshjälpsområdet

Advokatsamfundets yttrande över promemorian Förenklad modell för beräkning av timkostnadsnorm den 11 september 2017

Regeringskansliets promemoria Förenklad modell för beräkning av timkostnadsnorm