Utredningen om rättssäkerhetsgarantier vid användningen av vissa hemliga tvångsmedel överlämnade igår, den 14 augusti, sitt slutbetänkande till regeringen. Utredningen har haft i uppdrag att se över rättssäkerhetsgarantierna och mekanismerna som ska skydda den personliga integriteten när hemliga tvångsmedel för särskilt allvarlig brottslighet används.
Utredaren Sigurd Heuman konstaterar att reglerna för användning av hemliga tvångsmedel på de flesta punkter är förenliga med regeringsformens och Europakonventionens krav. Det finns dock ett undantag: hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation kan enligt bestämmelsens ordalydelse avse meddelanden mellan personer som varken är misstänkta eller kan ha upplysningar om brott. Utredningen föreslår här att hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation endast får avse meddelanden som den som åtgärden riktas mot deltar i.
Utredningen föreslår också att det införs en skyldighet att ange att ange vilka försändelser som tillståndet omfattar när domstol eller åklagare beviljar tillstånd för postkontroll.
Enligt utredningen är dagens regler för hur överskottsinformation från avlyssning får användas inte förenliga med kraven i Europakonventionen. Reglerna är otydliga och det är oklart om uttryckligt lagstöd finns för all avsedd användning. Utredaren menar också att begränsningarna av hur överskottsmaterial får användas i enskilda fall kan leda till att Sverige inte uppfyller Europakonventionens krav på att förhindra och utreda brott som begås mot enskildas privatliv. I betänkandet föreslås därför att bestämmelserna om överskottsinformation i rättegångsbalken och preventivlagen förändras, samt att överskottsinformation ska få användas i större utsträckning för att bekämpa brott. Överskottsinformation ska dock inte få användas utan beslut från åklagare.
Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg har medverkat som expert i utredningen och lämnat ett särskilt yttrande om användningen av överskottsinformation. Ramberg befarar att vetskapen om att överskottsinformation får användas för att utreda och förhindra den brottslighet som låg till grund för tvångsmedelsåtgärden, men också annan brottslighet, liksom helt andra ändamål, kan innebära en ökad användning av hemliga tvångsmedel.
Anne Ramberg delar inte uppfattningen att de begränsningar som idag uppställs för användandet av överskottsinformation vid hemlig rumsavlyssning och i preventivt syfte skulle strida mot Europakonventionen. Hon ställer sig inte heller bakom förslaget till utvidgning av användandet av överskottsinformation.
De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.
Rättssäkerhetsgarantier och hemliga tvångsmedel (SOU 2018:61)