Advokatsamfundet avstyrker förslaget om att avskaffa den så kallade straffrabatten för unga myndiga i åldrarna 18–20 år. Förslaget innebär, enligt samfundet, ” ett synnerligen olämpligt avsteg från den i Sverige sedan länge rådande principen att unga myndiga bör särbehandlas i straffprocessen.”
Advokatsamfundet konstaterar att det är högst olyckligt att utredningsdirektiven formulerats så att utredaren inte fick utrymme att analysera om det är lämpligt att avskaffa särbehandlingen av unga, utan bara hur en sådan förändring bör genomföras. I och med detta kan beredningskravet för lagändringen inte anses vara uppfyllt, anser Advokatsamfundet. Samfundet konstaterar också att varken den medicinska eller den kriminologiska forskningen ger stöd för en ändring som den föreslagna, och skriver: ”Advokatsamfundet menar att det är uppenbart att vetenskaplig och empirisk kunskap ska vinna försteg framför en illa genomtänkt och kriminalpolitiskt opportunistisk idéströmning som går ut på att skärpa straffen."
Det är naturligtvis ett samhällsproblem att unga vuxna är inblandade i allvarlig kriminalitet, och det kan finnas skäl att skärpa straffen för just denna grupp, skriver Advokatsamfundet. En sådan skärpning bör dock i så fall göras enligt den modell som föreslås av advokaten Bengt Ivarsson och straffrättsprofessorn Magnus Ulväng i deras särskilda yttrande till utredningen. De båda experterna föreslår att det, om man vill skärpa straffen för vissa unga, införs en bestämmelse som ger domstolarna möjlighet att döma ut straff på samma villkor som gäller för lagöverträdare som fyllt 21 år i de fall åklagare kan visa att den åtalade gjort sig skyldig till allvarlig upprepad brottslighet som är kopplad till organiserad brottslighet eller annan kriminalitet förenad med gängbildning.
Advokatsamfundet anser även, liksom de båda experterna, att det även fortsättningsvis bör föreligga ett absolut hinder mot att döma lagöverträdare under 21 år till livstids fängelse.