Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander var en av talarna vid socialutskottets öppna utfrågning om ökad trygghet för placerade barn och unga i riksdagens andrakammarsal den 1 oktober.

Vid utfrågningen Mia Edwall Insulander talade särskilt om föräldraperspektivet på frågorna om placerade barn och unga.

Mia Edwall Insulander underströk att det är viktigt att beakta att LVU-målen är mycket komplexa och infekterade och präglas av att de innehåller starka motstridiga intressen.

Betonade att ett åtskiljande av barnet från de biologiska föräldrarna ska vara en temporär åtgärd enligt både svensk lag och Europadomstolens praxis och att rätten till respekt för familjelivet enligt Europakonventionen kräver att man försöker främja en återförening med den biologiska familjen så snart som möjligt. Motsvarande bestämmelser finns också i föräldrabalken och i FN:s barnkonvention.

– Därför menar Advokatsamfundet att det är viktigt att man också tar hänsyn till relationen mellan barn och biologiska föräldrar, så att inte kommande lagstiftning får för stor slagsida mot bara behov av stabilitet och att man tappar bort återföreningen, sa Mia Edwall Insulander.

Mia Edwall Insulander förklarade att Advokatsamfundet anser att det är olyckligt att syftet med vården inte framgår i nuvarande lagstiftning.

– Det framgår inte vad barn och föräldrar kan förvänta sig av vården. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är det inte bra att föräldrarna till ett barn som har tvångsomhändertagits inte på ett lätt sätt kan förstå syftet, sa hon.

Därför menar Advokatsamfundet att det är viktigt att kommande lagstiftning är så tydlig, förutsägbar och uttömmande som möjligt.

Advokatsamfundet anser också att barnets bästa måste konkretiseras. Enligt Advokatsamfundet finns det betydande rättssäkerhetsrisker med att grunda en ny lagstiftning, som ska ge förutsättningar för stabilitet och långsiktighet, på ett otydligt begrepp med utrymme för subjektiva tolkningar. Advokatsamfundet menar att det är viktigt att det konkretiseras vad som är barns bästa i varje enskilt fall.

– Advokatsamfundet vill också understryka att om man har ett alltför ensidigt fokus på barnets bästa, är risken att man bortser från det stöd som biologiska föräldrar behöver för att förändra sin hemsituation och i förlängningen förhoppningsvis kunna återförena familjen, sa Mia Edwall Insulander.

Mia Edwall Insulander tyckte att det är glädjande att det finns förslag om rätt till offenligt biträde i den senaste lagrådsremissen om stärkt trygghet för placerade barn och unga, och framhöll att Advokatsamfundet menar att rätten till offentligt biträde är central för rättssäkerheten.

– Det är viktigt att både barn och föräldrar har rätt till biträde i alla överklaganden inom ramen för LVU, vilket inte sker i dag, sa Mia Edwall Insulander, och fortsatte:

– Man ska komma ihåg att föräldrar till barn som omhändertas ofta har begränsade resurser och ofta ett stort behov av offentligt biträde för att ta till vara sina rättigheter på ett fullständigt sätt.

Mia Edwall Insulander framhöll också att varken föräldrar eller barn har rätt till ett offentligt biträde, om socialnämnden ansöker om överflyttning av vårdnaden enligt föräldrabalken. Hon menade att föräldrarna måste ha rätt till ett offentligt biträde i en situationen när de riskerar att förlora sina barn.

Hon förklarade också att Advokatsamfundet ser positivt på att ställa särskilda lämplighetskrav på de offentliga biträdena enligt LVU. Advokatsamfundet har föreslagit att det bör ske på samma sätt som med särskilda företrädare för barn.

Regeringen beslutade den 24 september en lagrådsremiss som innehåller förslag om ändringar i socialtjänstlagen och i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), som innebär att socialnämnden ska vara skyldig att varje år överväga frågan om vårdnadsöverflyttning, efter det att barnet varit placerat i samma familjehem under tre år. I lagrådsremissen föreslår regeringen också särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden i mål och ärenden enligt LVU. Enligt förslaget ska endast personer få förordnas som offentligt biträde, som på grund av sina kunskaper och erfarenheter och även i övrigt är särskilt lämpliga för uppdraget.

Se Mia Edwall Insulanders anförande vid utfrågningen i socialutskottet