Juridiska Biblioteket Hilda SHRA Menu Search Question Bubble User tie User Coin warning Check Close angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin Document hand with heart paragraph

Mia Edwall Insulander diskuterade straffrätt och lagföring

Kronvittnen och anonyma vittnen behandlades vid SNS-seminarium.

Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander deltog idag, den 15 juni, vid ett digitalt seminarium arrangerat av Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS). Seminariet utgick från justitierådet Stefan Johanssons nyligen överlämnade förslag från utredningen om en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring.

Stefan Johansson presenterade utredningens betänkande, som bland annat omfattar förslag om strafflättnader för den som medverkar till att brott klaras upp, alltså ett system som liknar kronvittnen, förbättrat stöd till vittnen och straffskärpningar för bland annat övergrepp i rättssak. Utredningen hade också i uppdrag att överväga införandet av ett system med anonyma vittnen, men valde att inte föreslå detta.

Förslagen kommenterades sedan av professor Asbjørn Strandbakken, verksam vid den juridiska fakulteten vid universitetet i Bergen. Han berättade bland annat att norska domstolar har större frihet än de svenska när det gäller straffutmätning och att domstolarna där kan ta hänsyn till att en person bidragit till brottsutredningen.

Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander tackade Stefan Johansson för en väl utförd utredning, och konstaterade att Advokatsamfundet stöder många av förslagen i utredningsbetänkandet.

Precis som Advokatsamfundets expert i utredningen sa dock Mia Edwall Insulander nej till tanken på strafflindring för den som bidrar till att brott klaras upp. Mia Edwall Insulander pekade på risken för falska angivelser och att det för brottsoffer kan kännas stötande att vissa brott inte fullt ut straffas, för att den misstänkte berättat om andras brottslighet. Hon varnade också för att nya processuella regler som kronvittnen eller anonyma vittnen riskerar att bli enbart symboliska.

– Vi kan inte införa lagstiftning som inte är effektiv och som dessutom bryter mot viktiga rättsprinciper, summerade Mia Edwall Insulander, som var glad över att utredningen inte lagt något förslag om anonyma vittnen.

Norge är ett av de grannländer som tillåter anonyma vittnesmål i domstolarna. Både utredaren och Asbjørn Strandbakken konstaterade dock att den möjligheten i praktiken inte används. Enligt Asbjørn Strandbakken har reglerna om anonyma vittnesmål kommit till för att underlätta internationellt polissamarbete, genom att utländska agenter som arbetar ”under cover” ska slippa röja sin identitet. Stefan Johansson påpekade att en sådan möjlighet redan finns i Sverige, genom att sådana personer med kan vittna under skyddad identitet.

Vice riksåklagare Katarina Johansson Welin påpekade att nya regler knappast skulle innebära att det väcks åtal enbart på grundval av utpekanden av personer som själva får lindrigare straff för sitt samarbete. Däremot kan sådana uppgifter bidra till att föra utredningen framåt.

– Det blir en av många pusselbitar i utredningen, som måste kontrolleras och verifieras, sa hon.

När samtliga talare vid webbinariet fick sammanfatta läget och vad som kan göras mot brottsligheten blev bilden som vanligt betydligt bredare än enbart straffprocessuella insatser.

– Det finns inga enkla lösningar och straffrätten är ett trubbigt vapen, sa Stefan Johansson, som efterlyste förebyggande och trygghetsskapande insatser, inte minst i så kallade utsatta områden.

Mia Edwall Insulander höll med, och betonade vikten av att fånga upp unga på väg in i kriminalitet. Hon lyfte också fram de långa handläggningstiderna på Nationellt forensiskt centrum, NFC, som ett problem i dagens brottsutredande verksamhet.