Tvångsmedlet hemlig dataavläsning infördes för ett år sedan, genom en ny lag. Hemlig dataavläsning innebär att polisen, med hjälp av tekniska hjälpmedel, i hemlighet får tillgång till en dator eller annan teknisk utrustning som används för kommunikation, för att kunna se vilken information som finns i den.
Nu kan Sveriges radios Ekoredaktion avslöja att det nya tvångsmedlet använts betydligt mer än vad man i förväg räknade med. I den utredning som låg till grund för lagförslaget bedömde utredaren att hemlig dataavläsning skulle komma att användas ungefär lika mycket som hemlig rumsavlyssning, alltså i ungefär fall 100 gånger per år. Men under det knappa år som gått sedan lagen trädde i kraft har svenska domstolar fattat beslut i nära 500 ansökningar om hemlig dataavläsning. Enligt Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden godkänns de allra flesta ansökningarna. Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander efterlyser nu utvärdering av reformen.
– Det här är i grunden en lagstiftning som är väldigt integritetskränkande, och då är det oerhört angeläget att en sådan här lagstiftning utvärderas, och att man hela tiden har en tillsyn över att det sker på ett rättssäkert sätt. Och det vet vi ju inte riktigt ännu, om det gör det eller inte, säger Mia Edwall Insulander i Ekots inslag.
Mia Edwall Insulander pekar också på vikten av att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden verkligen utför sitt uppdrag att granska de ansökningar som kommer om att få använda hemlig dataavläsning. Nämndens ordförande Gunnel Lindberg uppger dock att nämnden har svårt att få resurserna att räcka till för uppdraget.